SÄKERSTÄLL ATT VÄRNPLIKTIGA INTE TVINGAS STRIDA FÖR NATO

Detta är en debattartikel som publicerades den 6 februari 2023 i Aftonbladet. 

De kommande veckorna ska över 100 000 unga som fyller 18 år under 2023 ta ställning till om de vill genomföra militär grundutbildning. Viktiga och allvarliga frågetecken kvarstår dock vad gäller hur ett svenskt Natomedlemskap skulle påverka plikten. Den utredning som ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utomlands måste säkerställa att värnpliktiga inte kan skickas ut i Natos krig. 

Det var längesedan frågor om fred, krig och säkerhet var så högt upp på agendan. De unga som nu fyller i det mönstringsunderlag som Plikt- och prövningsverket skickat ut de senaste veckorna tar ställning till en utbildning som innebär att tränas i att vara redo att använda dödligt våld. Det i sig är ett allvarligt beslut att fatta. Sveriges Natoansökan och ett eventuellt medlemskap innebär en stor förändring av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik som påverkar unga som berörs av plikten. Bland annat finns frågetecken kring vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för utlandstjänstgöring. Hittills har regeringen sagt att det behöver utredas om ett medlemskap i Nato skulle innebära att värnpliktiga behöver tjänstgöra utomlands.  

Rekrytering till värnplikt ska baseras på frivillighet så långt det går, men en anledning till att värnplikten återaktiverades 2017 var att försvarets personalbehov inte kunde fyllas genom frivillig rekrytering. Ungas intresse att göra värnplikt var för lågt. Pliktlagstiftningen gör att unga straffas med böter eller fängelse om de inte mönstrar eller gör värnplikt när de kallas. 2017–2021 dömdes 27 personer till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten. När antalet värnpliktiga ökar riskerar fler unga att tvingas till värnplikt och fler kommer troligen straffas för att inte vilja delta. Försvarsmakten bekräftade 27 januari att fler omotiverade kommer behöva pliktas in. 

I dagsläget skickas endast anställd personal på utlandsuppdrag, men det finns gråzoner. Enligt lag kan värnpliktiga endast användas för att försvara Sverige, men var gränsen går är inte tydlig. Att det är en definitionsfråga sa även försvarsminister Pål Jonson till SVT i december 2022. 

Svenska Freds har stått upp för rätten att inte bära vapen eller delta i krigsförberedelser mot sin vilja i över hundra år. Sedan hösten 2021 har vi pratat med över 4000 unga som berörs av värnplikten, framförallt genom besök i gymnasieskolor. I och med Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina, Sveriges Natoansökan och ökade krav på militär upprustning har frågan om värnplikt kommit närmare. Med den osäkerhet som idag finns i lagen vet de som fyller i mönstringsunderlaget inte fullt ut vad de tar ställning till och vad en militär grundutbildning med efterföljande krigsplacering i det militära försvaret skulle betyda. Det är i sig en konsekvens av den påskyndade processen med Sveriges Natoansökan och den uteblivna debatten om dess innebörd. Det är ett stort demokratiskt problem att de som berörs knappt hunnit fylla 18 och haft begränsade möjligheter till inflytande i frågan. 

En utredning som ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige ska återkomma i höst. Den måste tydligt fastslå att ingen genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag. Ett medlemskap i Nato riskerar att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, också tillsammans med odemokratiska allierade. Det väcker nya frågeställningar i vad vi utbildar unga till och vilken roll värnplikten ska spela.

Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds

Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin och sakkunnig i värnpliktsfrågor

Om Fredsakademin:

Fredsakademin är Svenska Freds ungdomssatsning som utbildar och engagerar unga i freds- och säkerhetsfrågor i syfte att stärka ungas röster och handlingsutrymme. Fredsakademin svarar också på frågor om värnplikten och hjälper unga att reda ut vad som gäller.