Debattartikeln publicerades i Aftonbladet den 11 oktober.
På fredag får vi veta vem som får Nobels fredspris 2019. Det är på tiden att klimatfrågans nära koppling till hållbar fred och säkerhet uppmärksammas igen och vore helt i Nobels anda att ge priset till en global ickevåldsrörelse som Fridays for future.
Det senaste året har Fridays for future visat hur en stark gräsrotsrörelse kan utmana världens makthavare. Effekten har visat sig i det politiska samtalet, i presidenters twittrande och i flera länders valutgång. Greta Thunberg och Fridays for future har med ickevåldsmetoden strejk och med hänvisning till forskning outtröttligt protesterat mot världens makthavares nonchalans.
Enligt Nobels testamente ska fredspriset ges till den som ”verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Fridays for future är en fredsrörelse som fått global spridning och satt miljontals människor i rörelse. De sätter också ljuset på vilka absurda summor som läggs på militär upprustning och på de “stående arméer” som Nobel syftade till, på bekostnad av de mest akuta säkerhetshoten mot människor i världen just nu.
För parallellt med obenägenheten att parera klimatförändringarna fortsätter världens militära utgifter att öka. 2018 var de 1 822 miljarder dollar. Varje timme investerar de stater som har kärnvapen mer pengar i att modernisera befintliga arsenaler än vad som ryms i FN:s årsbudget för kärnvapennedrustning.
Som en följd av klimatrörelsens starka inverkan offentliggjorde regeringen nyligen att Sverige ska investera 8 miljarder kronor i FN:s Gröna klimatfond under de närmaste fyra åren. Samtidigt kommer cirka 275 miljarder kronor att gå till Sveriges militära försvar . Vilka insatser för miljön hade varit möjliga om andra säkerhetsfrågor prioriterats högre, eller åtminstone lika högt?
Kopplingen mellan miljö och hållbar fred har alltid funnits, men det är först på senare år som klimatförändringarna synliggjorts som ett av de största globala hoten mot vår säkerhet. Risken ökar för krig om naturresurser och människor flyr i brist på tillgång till mat och vatten.
Senast klimatfrågan uppmärksammades med Nobels fredspris var 2007 när Al Gore och Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) fick det. Tyvärr har varken Gores fredspris, Parisavtalet eller dess föregångare Kyotoprotkollet, gjort att klimatmålen har uppnåtts. Tvärtom. I slutet av september publicerade IPCC en specialrapport som visade att klimatförändringarnas effekter på stigande havsnivåer och smältande isar är värre än man hittills trott.
”Ge oss folkbildning – inget jävla pepp” stod det på Greta Thunbergs plakat under Klimatmarschen i Stockholm i maj 2018. I brist på folkbildning startade hon en global sådan som skakat om världen. Att få Nobels fredspris kan räknas till kategorin “jävla pepp”. Men om det delas med den globala ickevåldsrörelse som det senaste året kommit åt makthavare och fått upp klimatfrågan högt på agendan, kan peppet riktas helt rätt, även ur Gretas perspektiv.
Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds
