Artikeln går också att läsa på Omvärldens webb.
I så gott som alla länder finns en feministisk fredsrörelse där kvinnor, trots årtionden av förtryck och utan formellt inflytande, fortsätter att organisera sig för förändring.
Det är i år 20-årsjubileum för FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och det är dags att synliggöra kvinnors roll och betydelse i fredsprocesser. Endast 17 kvinnor har mottagit Nobels fredspris sedan det delades ut första gången 1901.
Fredspriset är en av världens mest prestigefyllda utmärkelser, som dessvärre inte möttes av riktigt samma vördnad när det instiftades. När innehållet i Alfred Nobels testamente blev offentligt efter hans död 1895 påstod bland annat Sveriges dåvarande kung Oscar II att Alfred Nobel låtit sig förledas av ”fredsfantaster, särskilt fruntimmer.” Det framgår av den bok om Alfred Nobel, skriven av Ingrid Carlberg, som utkom 2019.
Alfred Nobel skrev sitt testamente 1885 och sa i en tidningsintervju samma år:
”Mitt liv är paradoxer. Jag har nu på mina äldre dagar anlagt en kanonfabrik i Sverige. Det är den största vi har och då är jag ändå medlem av Fredsföreningen. Varför? För att jag har sett den endaste möjligheten till fred i att vapnen utvecklas till en sådan höjd att det är omöjligt att föra krig mera.”
Den fredsförening som Alfred Nobel var medlem i grundades i Österrike av Bertha von Suttner, vars idéer och engagemang var en av hans stora inspirationskällor. Det gjorde honom även medveten om fredsrörelsens knappa resurser och fick honom att stötta den ekonomiskt.
Det mesta pekar på att det var Bertha von Suttner som Alfred Nobel hade i åtanke när han formade idén om ett fredspris. Hon tilldelades även utmärkelsen 1905, som första kvinna.
De “fruntimmer” som enligt Oscar II inspirerade Alfred Nobel är dock sparsamt representerade bland dem som tagit emot priset genom åren. Av de sammanlagt 106 personer som fått det genom åren har 17 varit kvinnor. Trots att kvinnor i stor utsträckning utgör själva motorn i civilsamhällets fredsarbete.
Så vem eller vilka borde tilldelas Nobels fredspris 2020?
1. Women´s International League for Peace and Freedom (WILPF)
I så gott som alla länder finns en feministisk fredsrörelse som organiserar sig för förändring. Kvinnor som trots årtionden av förtryck och utan formellt inflytande fortsätter att organisera sig, uthålligt och med ickevåldsmetoder.
Bertha von Suttner dog 1914, mitt i planerandet av en fredskongress i Wien, i Österrike, samma år. På grund av första världskrigets utbrott senarelades kongressen och året därpå, på Kvinnornas fredskongress i Haag, grundades Women´s International League for Peace and Freedom (WILPF), Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), som idag har sektioner i 50 länder.
Parallellt med att världens ledare, i huvudsak män, fortsätter sin mångmiljardkapprustning pågår civilsamhällets ihärdiga arbete för hållbar och inkluderande fred, bland annat inom WILPF. WILPF Sudan har varit del av de fredliga ickevåldsprotesterna i landet, initierad av kvinnor, som lett till fredsavtal och hopp om demokratiska val.
WILPF Afghanistans ordförande Jamila Afghani representerar civilsamhället i de pågående fredssamtalen med talibanerna. WILPF Colombia har varit starkt bidragande i landets fredsprocess liksom WILPF Nigeria i de fredliga valen som genomfördes i Nigeria 2015.
Trots över 100 års oupphörligt fredsarbete har organisationen ännu inte tilldelats Nobels fredspris.
Utmärkelsen som har delats ut 100 gånger sedan 1901 ska gå till den som har verkat “mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Formuleringen “folkens förbrödrande” i testamentet handlade inte om att utestänga alla fredsarbetets systrar, även om det må ha tolkats så under många år. Tvärtom var kvinnors organisering för fred Nobels främsta förebild.
Vid ett stort antal tillfällen har enskilda makthavare tilldelats Nobels Fredspris. Bakom varje makthavare med ett fredspris i handen står hundratusentals organiserade kvinnor. Det är dags att de synliggörs.
2. Campaign to Stop Killer Robots och Future of life institute
Så kallade mördarrobotar, helt autonoma vapen, är på god väg att bli verklighet. De är vapentyper som med hjälp av Artificiell intelligens (AI) och utan mänsklig inblandning kan välja ut och attackera mål. Civilsamhället och en rad experter har gått samman och kräver ett förbud mot utveckling, produktion och användning av autonoma vapensystem.
Alfred Nobel trodde att utvecklingen av ett riktigt vedervärdigt vapen skulle leda till fred, eftersom ingen skulle våga använda det. Han hade antagligen omprövat den idén idag om han sett hur bland annat kärnvapen kom att utvecklas och användas med 100 000-tals dödsoffer som följd.
Det är helt uppenbart att de ”effektiva” vapen som utvecklas kommer att användas, oavsett dess humanitära konsekvenser. Just därför är det nödvändigt med internationella avtal som förbjuder dem.
År 2017 gick Nobels fredspris till ICAN för deras arbete för ett internationellt förbud mot kärnvapen. Att tilldela priset till Campaign to Stop Killer Robots, med medlemsorganisationer från 65 länder, och Future of life institute, grundat av bland andra AI-forskarna Max Tegmark och Victoria Krakovna, skulle ge stöd och legitimitet till det viktiga arbetet med att förbjuda mördarrobotar.
Att ge dem priset skulle belysa det förebyggande arbetets betydelse för hållbar fred. Vi har i nuläget ett momentum, där mördarrobotar utvecklas i allt snabbare takt parallellt med att trycket för ett förbud blir allt starkare. Istället för att vänta på att katastrofen är ett faktum har vi en möjlighet att påverka framtiden på ett avgörande sätt.
3. Fridays for future – de ungas klimatrörelse
De ungas klimatrörelse och Fridays for future strejkade varje vecka och över hela världen oupphörligt under 2019. De satte press på världens makthavare. Strejkerna har fortsatt även under 2020, om än anpassade efter pandemin.
2019 var världens samlade militära utgifter 1 917 000 000 000 dollar, en ökning med 3,6 procent sedan året innan. För att kunna nå hållbar positiv fred måste mänsklig säkerhet prioriteras framför fortsatt upprustning och militarisering.
Klimatförändringarna är ett av de största och mest akuta säkerhetshoten i världen just nu, vilket Fridays for future har bidragit till att synliggöra. De har också lyft nödvändigheten i den omfördelning av resurser som krävs för att förebygga och hantera de globala säkerhetshoten. Ett hållbart klimat är en förutsättning för att bygga hållbar fred.
Även om det inte finns ett direkt samband mellan klimatförändringar och väpnad konflikt så råder stor enighet om att effekten av klimatförändringarna förvärrar mänsklig säkerhet och leder till ökad fattigdom, sociala orättvisa och brist på naturresurser. Det är alla faktorer som ökar risken för väpnad konflikt.
En global rörelse ledd av unga med ickevåld som metod vore en välförtjänt mottagare av Nobels fredspris 2020.
Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande
