FN:s BETYDELSE FÖR FRED, SÄKERHET OCH INTERNATIONELL RÄTT

Svenska Freds arbetar för att främja fredlig konflikthantering och ökade insatser i verktyg som diplomati, medling, försoningsarbete och ansvarsutkrävande för övergrepp och brott mot krigets lagar. FN utgör grunden för den internationella rättsordningen och har en betydande roll för att upprätthålla denna. 

FN grundades 1945 i syfte att upprätthålla den internationella freden och säkerheten, och är ett mellanstatligt, globalt organ. Till FN:s huvudmål och uppgifter hör, utöver att upprätthålla internationell fred och säkerhet, att skydda och främja mänskliga rättigheter, säkerställa hållbar utveckling samt främja samarbete och vänskapliga relationer mellan länder. Eftersom FN är ett mellanstatligt organ bygger det på medlemsstaternas rätt till självbestämmande. Även om FN alltså inte är överstatligt, är alla medlemsstater skyldiga att följa FN-stadgan och folkrätten. 

FN:s arbete kan delas in i tre huvudområden: fred och säkerhet, utveckling och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter. Arbetet styrs genom FN:s sex huvudorgan, dit bland annat generalförsamlingen och säkerhetsrådet hör. Utöver huvudorganen finns en rad underorgan och organisationer som dagligen arbetar för fred, säkerhet, utveckling, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter världen över. 

Den internationella rätten utmanas av att flera aktörer fullständigt struntar i den, och att många länder inte konsekvent upprätthåller den genom tydliga fördömanden när den kränks. Folkrätten måste gälla alla och i alla läget. Flera konflikter har fått våldsamma och destruktiva förlopp som gjort frågor om krig och fred mer påtagliga än på länge. Rysslands invasion av Ukraina, den väpnade konflikten i Sudan, Hamas attack mot Israel den 7 oktober och Israels krigföring mot Palestina är alla exempel på konflikter där respekten för folkrätt och krigets lagar brutits. Trots att krigen fortgår med förödande konsekvenser för människor har FN en viktig roll i att hantera dem, kräva att internationell rätt upprätthålls, säkerställa att krigen får ett slut och att möjliggöra hållbar fred. 

Inom FN pågår en rad olika processer som bidrar till att konflikter löses fredligt så väl som att hållbar utveckling och mänskliga rättigheter främjas. FN arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling och för att, genom sina många organ, avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, såsom fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. I dessa implementeras till exempel resolution 1325 som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser och resolution 2250 om ungas avgörande roll för hållbar fred. Varje dag, året runt, pågår processer genom FN:s olika organ som bidrar till fred, säkerhet och att rädda liv.

För att lyfta några exempel: 

• UNICEF, FN:s barnrättsorganisation, hjälpte miljontals barn 2023. Bland annat genom att säkerställa att 37,7 miljoner barn som hamnat utanför skolan fick tillgång till utbildning, att 6 miljoner barn fick behandling mot akut undernäring, att 132,9 miljoner barn vaccinerades mot mässling och fler än 400 miljoner barn vaccinerades mot polio.

• WFP, FN:s livsmedelsprogram, arbetar förebyggande och akut i 120 länder för att utplåna hunger och matbrist

• OHCHR, FN:s MR-råd, granskar stater i hur de efterlever och säkerställer de mänskliga rättigheterna.

• UNRWA, FN:s särskilda organ för palestinska flyktingar, har sedan bildandet 1949 haft i uppdrag att ge humanitärt stöd till palestinska flyktingar genom exempelvis skolor, sjukvård och krishantering. UNRWA har en avgörande roll för att bidra med hjälpinsatser för människor i Gaza, såsom att dela ut humanitär nödhjälp. 1,9 miljoner flyktingar får tillgång till UNWRA:s hälsovård och över en halv miljon studenter är inskrivna i UNRWAs utbildningssystem. 

• UNFPA, FN:s byrå för sexuell och reproduktiv hälsa, arbetar i över 150 länder för att bl.a. säkerställa att varje graviditet önskas och att varje förlossning är säker.

• UNHCR, FN:s flyktingorgan, hjälper flyktingar. I slutet av 2023 var fler än 117 miljoner människor på flykt från krig, konflikter och förföljelse i världen. 68,3 miljoner människor är på flykt i sina hemländer, de är internflyktingar. UNHCR hjälper 63,3 miljoner av dem. De länder med flest internflyktingar är Sudan, Syrien och Colombia.

• TPNW, FN:s förbud mot kärnvapen, är ett exempel på viktigt nedrustningsarbete som pågår inom FN. 

• CEDAW, är ett oerhört viktigt ramverk med fokus på att avskaffa diskriminering mellan män och kvinnor.

• Internationella domstolen i Haag (ICJ), är ett av FN:s huvudorgan som löser tvister mellan länder. Domstolen avgjorde exempelvis en tvist mellan Tchad och Libyen 1994 som ledde till att Libyen drog tillbaka sina styrkor och att länderna tecknade ett fredsavtal som håller än idag. 2010 löste domstolen en tvist mellan Costa Rica, som inte har någon militärmakt, och Nicaragua som fick dra tillbaka sina militära styrkor från territoriet Isla Portillos som ligger mellan länderna. Under 2024 utreder ICJ Israels krigföring mot Gaza för folkmord, och under sommaren 2024 fastställde ICJ i ett yttrande att Israels ockupation av Palestina är olaglig och måste upphöra efter en utredning som påbörjades i slutet av 2022. Detta är viktiga processer för att säkerställa respekten för internationell rätt och för att främja internationell fred och säkerhet. 

• Internationella brottmålsdomstolen (ICC), är ett komplement till den internationella domstolen (ICJ), och den första permanenta tribunalen som utreder och ställer ansvariga individer till svars för krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten. Sedan ICC bildades 2002 har brottmålsdomstolen lagfört en rad krigsförbrytare från blodiga krig, bland annat från fd Jugoslavien, Darfur och Demokratiska Republiken Kongo. För närvarande utreds Vladimir Putin för krigsbrott i Ukraina och ICC har utlyst en arresteringorder för att ställa Putin till svars. Under 2024 har ICC:s chefsåklagare också begärt arresteringsorder mot bland andra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Hamasledaren Yahya Sinwar, som dödats i Gaza i oktober 2024. 

FN:s generalförsamling och FN:s generalsekreterare har varit tydliga i de fall där internationell rätt bryts, och fördömt alla folkrättsbrott, till exempel Rysslands invasion av Ukraina, Hamas attack mot Israel och Israels krigföring mot Gaza. Eftersom FN inte är överstatligt bygger dock ett fungerande FN, med en fungerande internationell rättsordning, också på att medlemsstaterna respekterar FN-stadgan och beslut som fattas inom FN. I tider då det är tydligt att flera stater agerar i strid mot de principer som ligger till grund för det internationella systemet är det extra viktigt att stärka tilltron till FN och att kräva att dessa stater ändrar sitt beteende. För att den internationella rätten inte ska förlora sin legitimitet krävs det att världen agerar när den hotas och kränks. Alla medlemsstater har ett ansvar att bidra till detta, även Sverige. 

Svenska Freds verkar för att Sverige ska ta en aktiv roll i FN och använda Sveriges röst i FN för att säkerställa en stark internationell rättsordning såväl som att vara en röst för fred, säkerhet, nedrustning och mänskliga rättigheter inom FN. I de fall Sverige inte verkar för detta kräver Svenska Freds att Sverige ska göra mer och bevakar den politik som förs inom FN. Ett exempel är att Svenska Freds kritiserat att Sverige under hösten 2024 la ned sin röst när FN:s generalförsamling röstade för att Israels ockupation av Palestina måste upphöra inom ett år, vilket följde ett yttrande från den internationella domstolen (ICJ). Vi bevakar och följer också olika processer inom FN, exempelvis var Svenska Freds på plats i New York 2023 för att bevaka det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud TPNW.