”Förhastad Natoprocess kan få stora konsekvenser.”
Att stressa fram viktiga beslut kommer med ett högt pris, skriver Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.
Detta är en debattartikel som först publicerades i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.
Regeringen har nu överlämnat sitt förslag, sin proposition, om svenskt Natomedlemskap till riksdagen. Riksdagens godkännande krävs för att Sverige ska kunna ansluta sig till Nato.
Natobeslutet handlar, som utrikesminister Tobias Billström (M) uttryckte det, om ”den största förändringen i landets säkerhetspolitik på 200 år”.
Sveriges Natoprocess har med rätta fått kritik för att ha hastats igenom med otillräcklig tid för demokratisk debatt och förankring. Nu ska processen förhastas ytterligare. Regeringen föreslår att frågan ska snabbehandlas i riksdagen så att beslutet kan tas under mars.
På den presskonferens statsminister Ulf Kristersson (M) och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg höll i samband med att propositionen överlämnades till regeringen upprepade de mantrat att Sverige är tryggare nu än innan Natoansökan sändes in. Stämmer det borde Sverige ha tid för en ordentlig debatt och process.
När ett samhälle präglas av kris kan omfattande beslut som annars inte varit möjliga ibland fattas mycket snabbt. Det finns varken tid eller är önskvärt med problematiserande röster eller debatt. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 infördes till exempel i USA, men även på andra ställen i världen, långtgående antiterrorlagar på kort tid. Ett svart-vitt tänkande slår ofta till. ”Om du inte är med oss så är du mot oss.”
Men att stressa fram viktiga beslut kommer med ett högt pris. Regeringens beslut i förra veckan om att gå vidare med en ny terrorlagstiftning är ett exempel. Ulf Kristersson beskriver det som en viktig komponent för att Turkiet ska godkänna Sveriges Natoansökan och då spelar det mindre roll att det är ett lagförslag som Lagrådet starkt motsatt sig eftersom det riskerar en alltför långtgående kriminalisering.
Många frågetecken kvarstår om hur Sveriges roll i Nato ska se ut och vad medlemskapet innebär. Därför behöver Sveriges befolkning få klarhet i bland annat:
• Nato som kärnvapenallians
Som medlem i Nato kommer Sverige aktivt delta i att planera och öva för kärnvapenanvändning. Kärnvapen blir en del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Inga garantier har getts för att kärnvapen inte kommer att placeras på svensk mark. Tobias Billström försöker försäkra att det finns ett policybeslut – i alla fall i fredstid. Men det kan lätt ändras och räcker inte. Regeringen är skyldig landets medborgare att vara tydligare. Riksdagen bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium både i freds- och i krigstid.
• Värnpliktigas roll i Nato
En pågående utredning på försvarsdepartementet ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige och utreder om ett Natomedlemskap innebär att värnpliktiga behöver tjänstgöra utomlands. Delar av utredningen ska presenteras den 31 mars, men väntas inte slutredovisas förrän 15 december. En lagändring kräver visserligen ett nytt riksdagsbeslut. Men går riksdagen till omröstning om en svensk Natoanslutning innan frågan om värnpliktigas roll tydliggjorts, kan den frågan inte finnas med som del av beslutsunderlaget. Unga måste få tydliga besked om hur Nato kan påverka deras framtid.
• Militärallians med odemokratiska länder
Att fortsätta hävda att ett svenskt medlemskap i Nato inte skulle påverka Sveriges möjligheter att främja grundvärden som folkrätt, mänskliga rättigheter, demokrati och nedrustning, som görs i den rapport regeringens proposition bygger på, är verklighetsfrånvänt. Det visar Sveriges nu återupptagna vapenexport till Turkiet, att Sverige idag anser att den auktoritära turkiska regimen är en demokrati liksom regeringens uteblivna kritik mot Turkiets militära aggression mot norra Syrien. Det syns också i hur Sverige nu tonat ned ställningstaganden för nedrustning sedan Natoansökan skickats in.
När det gäller Sveriges eventuella medlemskap i Nato saknas fortfarande flera grundliga analyser: hur kostnaden för dagens upprustning kommer att påverka andra budgetområden, en miljö- och klimatanalys och hur Natos bristande öppenhet kan påverka möjligheterna till ansvarsutkrävande och insyn.
