KRÖNIKA: Stoppa vapenhandeln – för Sudans skull!
Situationen i Sudan är nu så akut att om inget görs beräknas 2,5 miljoner sudaneser att dö innan september är slut. Var är världens ögon? Var är handlingskraften?
KRÖNIKA AV SVENSKA FREDS ORDFÖRANDE KERSTIN BERGEÅ I DALA-DEMOKRATEN 12/6
Allra tydligast att människoliv inte värderas lika blir det för mig när en konflikt byter skede och eskalerar. Rwanda, 1994, Afghanistan, 2021, och så förra året Sudan där västerlänningar evakuerades och de civila klämdes mellan makttörstiga krigsherrar och lämnades kvar åt sitt öde.
Situationen i Sudan är nu så akut att om inget görs beräknas 2,5 miljoner sudaneser att dö innan september är slut. Var är världens ögon? Var är handlingskraften?
För tre år sedan tog militärgeneralerna över Sudan i en gemensam statskupp. Nu slits landet isär till följd av deras maktkamp. Striderna mellan Sudans väpnade styrkor och den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF) har på kort tid drivit lika många människor som hela Sveriges befolkning på flykt.
Omvärlden står handfallen. FN varnar för att flera av de våldsamma attacker som genomförts kan utgöra folkmord och brott mot mänskligheten.
Landets jordbruksmark, guldgruvorna, Nilen, kusten mot Röda havet, flottbaserna och det livsnödvändiga dricksvattnet gör att många har starka intressen i landet; främst Egypten, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Ryssland, Iran och Turkiet.
Enligt FN:s organ för humanitär samordning, OCHA, är 25 miljoner människor i akut behov av humanitär hjälp. Bristen på rent vatten och god sanitet har lett till spridning av kolera i flyktingläger och i städer där infrastrukturen förstörts.
Svälten i Sudan är ytterst skapad av de stridande parternas generaler som stryper tillgången till mat. Liksom i Gaza hindras aktivt nödhjälpen att komma fram. Det som händer i Sudan riskerar att destabilisera hela regionen och hungern har blivit ett vapen.
Att 2,5 miljoner människor riskerar att dö går inte att ta in. Det för tankarna till både Biafra och svälten i Etiopien på 1980-talet som väckte många i min generations världssamveten. Den brittiska artisteliten sjöng ”Do They Know It’s Christmas?” till förmån för Etiopien, året efter kom den amerikanska motsvarigheten ”We Are the World”. Risken finns att stigmatiserande bilder på undernärda barn snart kablas ut av Sudans folk.
Sudan har inte bara en lång historia av krig, utan också av ickevåldskamp. Inte minst var organiseringen 2018-19 imponerande. Under den hårdföra diktaturen läste sudaneser ickevåldsforskaren Gene Sharps ”From Dictatorship to Democracy” i smyg. De anordnade inga iögonfallande stormöten, utan träffades diskret i sina gemensamheter bland annat på helgdagen fredag.
På så sätt anade inte säkerhetstjänsten att folket organiserade sig för att avsätta diktator Omar Al Bashir. Bashir skapade avsiktligt splittring inom militären för att minska risken att bli avsatt på samma sätt som han själv tagit makten, det vill säga i en militärkupp. För tjugo år sedan mobiliserade han unga män från utvalda etniska grupper till en milis för att slå ned ett uppror i Darfur.
Ickevåldsresningen 2019 skakade landet. Sudaneserna klädde sig i fredens färg vit och diktatorn Bashir avsattes äntligen. Den efterlängtade demokratin skymtade, ett civil–militärt övergångsstyre inleddes, då fanns det hopp om folkstyre och demokrati i luften. Men de två rivaliserande militärgeneralerna såg alltså till att den hoppfulla tiden blev kortvarig.
Ryssland som, via Wagnergruppen (numera Africa Corps), får inkomster till sin krigskassa från guldgruvor i Sudan backar den paramilitära gruppen RSF. Trots vapenembargo mot Sudan stödjer även Förenade Arabemiraten RFS med vapen. Förenade Arabemiraten har varit en av de största mottagarna av svensk vapenexport de senaste åren. Även om det inte går att leda i bevis att svensktillverkade vapen används i Sudan bidrar vapenhandeln definitivt till att stärka och legitimera Förenade arabemiratens agerande.
Mycket behöver göras. Trycket måste öka för att få stopp på kriget och förebygga massvält. Allra först borde Sverige omedelbart avbryta all vapenhandel med Förenade arabemiraten. Det vore en viktig och tydlig markering mot landets inblandning i Sudan. Uppsala universitets Sudanforskare Johan Brosché vädjar liksom Svenska Freds om att Sverige måste göra så.
Sveriges största vapenbolag SAAB tänker annorlunda. I januari tecknades ett supportkontrakt för spanings- och ledningsplanet Globaleye med Förenade Arabemiraten värt två miljarder svenska kronor.
-Vi ser fram emot att fortsätta vårt nära samarbete med Förenade Arabemiratens flygvapen och att erbjuda långsiktig support lokalt, säger Carl-Johan Bergholm, chef för Saabs affärsområde Surveillance på Saabs hemsida.
Den amerikanske presidenten Dwight Eisenhower sa att “Varje vapen som tillverkas, varje krigsfartyg, varje raket som avfyras är i slutändan en stöld från de som hungrar och inte får mat”.
2,5 miljoner sudaneser riskerar att dö innan september är slut.
Var är världens ögon? Var är handlingskraften?
Krönikan är skriven av Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som fristående krönikör på dalademokraten.se
