Öka demokratistödet till Ryssland

I Sverige råder bred politisk enighet om att demokrati och mänskliga rättigheter skall ha en framträdande plats i utrikespolitiken. Detta måste tydligt återspeglas i politiken gentemot Ryssland.

Ryssland har under det senaste decenniet blivit allt mer auktoritärt. Samstämmiga rapporter beskriver hur medborgarnas frihet inskränks och massmedier kontrolleras av staten. Fredliga demonstrationer stoppas med polisvåld, människorättsförsvarare och enskilda organisationer motarbetas.

Det oberoende ryska civilsamhället har satts under hård press från myndigheternas sida. Med hjälp av bland annat repressiva lagar och rena trakasserier motverkas de krafter som står för avvikande åsikter. Särskilt utsatta är organisationer som arbetar för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna.

Dessutom utsätts ryska regimkritiker och försvarare av människorätt regelbundet för våld eller hot. De mest uppmärksammade fallen på senare år är morden på journalisten Anna Politkovskaja och männi­skorättsförsvararen Natalja Estemirova.

Ända sedan Sovjetunionens fall 1991 har Sverige bidragit med ekonomiskt stöd för att främja en demokratisk utveckling i Ryssland. Det svenska demokratistödet till Ryssland nådde sin topp under perioden 2004–2006 med ett årligt svenskt bistånd på ungefär 100 miljoner kronor. Men från 2006 har det svenska stödet drastiskt skurits ned, till som lägst 13 miljoner kronor under 2009.

Nedskärningen av demokratibiståndet har genomförts av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar. Under S-regeringen 2005 avskaffades delar av stödet, och den borgerliga regering som tillträdde 2006 påskyndade sedan avvecklingen.

Paradoxalt nog avvecklades demokratistödet när det behövdes som mest. Efter flera års återkommande kritik höjdes anslaget till 38 miljoner kronor inför 2010. Det var en välkommen förändring, men biståndet är alltså fortfarande mycket lägre än i mitten av 2000-talet.

Flera av de insatser som försvann i samband med avvecklingen spelade en viktig demokratifrämjande roll i Ryssland, andra hade tappat sin relevans. Ett framgångsrikt demokratibistånd måste ständigt anpassas till den rådande situationen för att bli så effektivt som möjligt. Det måste också styras av tydliga kriterier och riktlinjer.

Sveriges regering har dock utvecklat instrumenten för demokratibistånd. I sin skrivelse Frihet från förtryck från 2008 lyfter man fram betydelsen av att identifiera och stötta ”demokratiska förändringsaktörer” runt om i världen.

I Ryssland handlar det om flera olika kategorier: Försvarare av människorätt som dokumenterar och agerar mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna, oberoende journalister som strävar efter att förmedla objektiv information till landets medborgare, demokratiskt sinnade oppositionspolitiker som utmanar och ifrågasätter regimen samt enskilda organisationer som från ett rättighetsperspektiv engagerar sig i aktuella samhällsfrågor.

Samtliga dessa aktörer är i stort behov av stöd – dels till konkret verksamhet, dels till långsiktiga kapacitetsstärkande insatser. Trots svåra förhållanden finns det idag många ryssar som engagerar sig för att bygga en demokratisk framtid. Ju mer uppbackning de får från omvärlden, desto större chans har de att lyckas.

I frihetsfrågor finns inget utrymme för opartiskhet. Sverige måste tydligt ställa sig på demokratikämparnas sida.

Det råder i Sverige bred politisk enighet om att demokrati och mänskliga rättigheter skall ha en framträdande plats i svensk utrikespolitik. Detta måste tydligt återspeglas i politiken gentemot Ryssland. Dessutom har regeringen nya instrument till sitt förfogande för att främja demokrati. Därför är det hög tid att demokratistödet till Ryssland återställs till den tidigare nivån på 100 miljoner kronor per år.

Martin Uggla

ordförande för Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter

Martin Ängeby

generalsekreterare i Svenskt internationellt liberalt centrum

Anna Ek

ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Annika Sohlström

generalsekreterare i Forum Syd

Publicerad i Sydsvenska Dagbladet 2010-10-29