PAX 1/16: ”NÄRA SAMARBETE MED NATO GÖR OSS INTE SÄKRA”

– Om man anser att Sverige ska vara militärt alliansfritt är det ett problem att vi närmat oss Nato så mycket att den militära alliansfriheten kan ifrågasättas, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds och en av ledamöterna i utredningen.

Den fristående Natoutredningen initierades av Stina Oscarson och Pierre Schori förra våren. Nu är utredningen klar, boken är tryckt och den lanserades den 28 januari på Nobelmuseet i Stockholm. Stina Oscarson förklarade bakgrunden till utredningen.

– Det säkerhetspolitiska läget är förvirrande. Majoriteten av svenskarna säger nej till Nato. Samtidigt tas många steg mot Nato utan en säkerhetspolitisk analys av konsekvenserna. Droppen var värdlandsavtalet, som vi ansåg var fullt av oklarheter. Det innebär ytterligare ett steg mot Nato, och det har varit stora brister i den demokratiska beredningen. Därför ansåg vi att det behövdes en utredning. Syftet var att se vart de små stegens politik fört oss, och vad som blir konsekvenserna om vi fortsätter på den vägen, sade Stina Oscarson.

Lars Ingelstam, forskare och författare som varit huvudsekreterare i utredningen, förklarade att målet var att vara så sakliga som möjligt. Det skulle bli en utredning som kunde ge bakgrund och kunskap som en bra grund för fortsatt debatt. Ett av utredningens syfte är att få en bred, allmän debatt om säkerhetspolitik.

Kritiska till Nato

Ledamöterna kommer från olika håll, de är inte ense om allt men slutsatserna i boken har de enats om, och de enas i en kritisk syn på Natomedlemskap. Ledamöter har varit Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Stina Oscarson, Pierre Schori och Linda Åkerström.

– Med de små stegens politik menas att ett skeende pågår i små steg, vilket gör att man inte kan överblicka konsekvenserna av stegen när de läggs tillsammans, förklarar Linda Åkerström.

– Sverige har varit med i många Natoledda insatser, samarbeten och övningar, anpassat materiel och annat för att kunna samarbeta. Varje steg kanske var logiskt och inte så allvarligt just då, men när man lägger dem samman blir det ett väldigt stort och starkt samarbete. Det leder till att man kan säga att värdlandsavtalet bara är en fortsättning. Och allt detta har skett utan att det förts en offentlig debatt om det, säger hon.

Det så kallade värdlands­avtalet är ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Det undertecknades den 4 september 2014 och i vår, troligen april, ska avtalet behandlas i riksdagen för att kunna träda i kraft.

Avtalet innebär att det blir enklare för Sverige att genomföra övningar, stödja och ta emot stöd från Nato i en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir lättare för Sverige att stå som värdland för militära aktiviteter, till exempel internationella övningar.

Avtalet bygger på frivillighet och blir aktuellt bara om Sverige bjuder in Nato.

Det har beskrivits som en teknikalitet, med frågor som var Natosoldater ska betala skatt, men Natoutredningen visar att det handlar om en mycket större säkerhetspolitisk markering än så. Utredningen anser att värdlandsavtalet skulle vara ett av de mest betydande stegen i Sveriges successiva närmande till Nato.

Natoutredningen lyfter fram två saker som saknas i avtalet.

Ingenstans står något om att den militära alliansfriheten fortfarande gäller som grundprincip. Däremot nämns den svenska ensidiga så kallade solidaritetsförklaringen, som handlar om att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett grannland eller EU-land skulle drabbas av katastrof eller angripas. Det faktum att solidaritetsförklaringen åberopas men militär alliansfrihet utelämnas ser utredningen som ett tecken bland flera att det pågår en glidning mot ett allt närmare förhållande till Nato, utan att det förs någon diskussion om vilka konsekvenser det får.

Kärnvapen

Det står heller ingenting om kärnvapen. Kärnvapenavskräckning är en central del av Natos strategiska koncept. Det finns inget undantag i avtalet mot att placera ut eller transportera kärnvapen i Sverige. Å ena sidan, konstaterar Natoutredningen, är det känt för Nato att Sverige har ett förbud mot detta. Å andra sidan vägrar Natolandet USA av princip att uppge om till exempel deras örlogsfartyg vid besök i svenska hamnar har kärnvapen ombord eller inte.

Försvarsminister Peter Hultqvist har i debatten försäkrat att det inte kommer att hamna några kärnvapen på svensk mark.

– Regeringen bestämmer när Nato får upprätta baser och om kärnvapen. ”Det blir inga kärnvapen” säger Hultqvist. Men om vi får en ny regering, och USA får en president som Trump, vad händer då? Det är för mycket osäkerhet. Låt oss få garantier mot detta. Skriv in i avtalet att vi aldrig kommer att tillåta att Nato använder Sverige som bas för angrepp mot tredje land, och att kärnvapen inte placeras här. Det avtal som föreligger är ett farligt avtal, sade Pierre Schori under lanseringskvällen.

Stina Oscarson lade till att hon inte gett upp förhoppningen att kunna stoppa avtalet helt, inte bara skjuta upp det tills oklarheterna retts ut vilket Natoutredningen föreslår.

– Vi har inte gett upp än. Jag tror på demokratin, sade hon.

Bred definition

Natoutredningen har också varit noga med att definiera vad säkerhetspolitik är.

– Det är inte ett helt enkelt begrepp, det förknippas lätt med militär säkerhet och försvar. Ett bredare säkerhetsbegrepp tas inte på lika stort allvar. Det har vi försökt göra, förklarade Lars Ingelstam.

Det säkerhetspolitiska läget har blivit mer osäkert, och det är orsaken till att Nato blivit alltmer aktuellt. Men utredningen visar att Nato inte är lösningen på problemet med den ökade osäkerheten, tvärtom.  Det är andra faktorer än de militära som är viktiga för säkerheten, och utredningen förordar avspänning framför avskräckning.

– Vi blundar inte för den auktoritära utvecklingen i Ryssland, den är obehaglig och skrämmande, sade Hans Blix.

Men utredningen menar att ett närmande till Nato och ett Natomedlemskap skulle öka osäkerheten för Sverige. Ryssland och Nato har gått från samarbete till att uttalat bli varandras fiender, och ju mer Sverige förknippas med Nato, desto mer kommer Ryssland att uppfatta Sverige som en fiende. I stället för avskräckning med militära medel förordar utredningen civila och förtroendeskapande åtgärder.

– Det grundläggande är vår slutsats att ett Natomedlemskap inte skulle öka säkerheten för Sverige. Det måste ändå vara det viktigaste när vi fattar beslut om Nato, säger Linda Åkerström.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Pax nr 1 2016