PAX: ETT KRYMPANDE UTRYMME HOTAR DEMOKRATIN
Den demokratiska utvecklingen är på tillbakagång och friheten i världen har minskat för sjuttonde året i rad. Tendenserna syns också i Sverige. Människor och organisationer som arbetar med frågor som rör miljö, mänskliga rättigheter och demokrati verkar i en alltmer krympande sfär, med hat, hot och indragna resurser.
Skribent: Maja Landin
Henrik Halvardsson arbetar som policyrådgivare med särskilt fokus på civilsamhällets demokratiska utrymme och mänskliga rättigheter på plattformen CONCORD som samlar över 80 svenska organisationer, bland annat Svenska Freds. I sitt arbete samlar och stöttar han små och stora organisationer som arbetar med allt från ursprungsbefolkningars rättigheter, till fred, feminism och ungdomsfrågor.
I sitt arbete har Henrik ett globalt fokus, men ser med oro på den demokratiska utvecklingen i Sverige.
– Upplevelsen från mitt perspektiv är att det har gått snabbt. Vi har sett en negativ utveckling i Sverige både vad gäller det demokratiska utrymmet, retoriken och handlingsutrymmet för civilsamhället, säger han.
Flera organisationer som CONCORD samarbetar med i Sverige har det senaste året stött på massiva hatstormar och politiska påtryckningar. Ett sådant exempel är när en tjänsteman på Sverigedemokraternas riksdagskansli begärde ut en lista över Naturskyddsföreningens givare.
Ett annat är när Civil Rights Defenders kritiserade Tidöavtalet, den överenskommelse mellan KD, SD, M och L som slöts och möjliggjorde att Ulf Kristersson kunde bilda regering. Kritiken ledde till att sverigedemokratiska företrädare gick ut och ifrågasatte finansieringen av biståndsorganisationer och hur statliga pengar används av civilsamhället.
– En av civilsamhällets viktigaste uppgifter är att granska makten, och det behöver vi få lov att göra i fred, utan hat och hot. Tidöavtalet speglade fyra partiers planerade politik – då måste man få granska och analysera möjliga effekter av den. Konsekvensen av denna typ av repressalier- eller hot om repressalier riskerar att tysta och självcensurera aktivister och organisationer som spelar en oumbärlig roll i vår demokrati, säger Henrik.
Sveriges Natoprocess i fjol är ytterligare ett exempel på krympande demokratiskt utrymme. Fredsorganisationer, som Svenska Freds, och andra röster som lyfte kritiska perspektiv på ett Natomedlemskap hölls antingen utanför eller marginaliserades i debatter.
Samtidigt gjorde politiker snabba vändningar och fattade stora beslut, utan vidare möjlighet till insyn eller påverkan. Granskningen av processen uteblev på många punkter.
2022: Antalet journalister som dödats i tjänst är 57, antalet kidnappade är 65 och fängslade 533, enligt Reportrar utan gränser.
– Media tillät knappt några alternativa röster, när det gjordes så var det inte på lika villkor. Det blev aldrig något verkligt samtal. Där är det tydligt att representation inte är tillräckligt i sig, den måste vara värdig. Vi ser att retoriken i Sverige har skiftat, åsiktskorridoren krymper och samhället blir mer tolerant mot nedsättande och hotfull retorik. Det är väldigt oroväckande, oavsett vilken fråga det rör sig om, säger Henrik.
Henrik berättar att hot mot civilsamhället skickar tydliga signaler och att det är en trend som syns i stora delar av världen.
– Hoten säger: var inte kritiska, gräv inte.
I vissa delar av världen är det vanligare att det minskade utrymmet tas i uttryck genom finansiella konsekvenser och verbalt hot och hat, men på annat håll riskerar den som granskar makten att utsättas för fysiskt våld.
– I många länder är det förenat med livsfara för företrädare och enskilda personer. Människorättsförsvarare och granskande journalister mördas för den typen av arbete som vi ägnar oss åt, säger Henrik.
358 människorättsförsvarare dödades 2021 enligt Human Rights Defenders Memorial, och 200 miljöaktivister mördades runtom i världen under 2021 enligt Global Witness.
Vad behövs för att vända den här utvecklingen i Sverige och andra delar av världen?
– Vi på CONCORD arbetar för en flexibilitet i biståndet, organisationer måste kunna omprioritera i sina verksamheter om omvärldsläget eller situationen kräver det. I många delar av världen används krav på rapportering och administration som ett maktmedel – då kan regimer använda anti-terrorlagar för att begränsa civilsamhällets utrymme.
Att vara organiserad och registrerad hos föreningar är i många delar av världen förenat med livsfara, Sverigedemokraternas krav på Naturskyddsföreningen är ett varnande exempel som bör ses som ett allvarligt steg mot minskat demokratiskt utrymme.
– I delar av världen säljs den typen av listor till organisationer och regimer som inte vill givare eller organiserade väl. Därför måste vi också öka stödet till människorättsförsvarare som är underfinansierade och lever under hård press, säger Henrik.
Han lyfter också att aktörer i civilsamhället behöver stötta varandra, organisera sig och fortsätta granska och kritisera makten där det behövs.
– Vi behöver också komma ihåg att det är en stor massa som är tyst, som kanske inte har modet eller orden att ta ställning öppet, men som är med, och som håller med. Om det kommer en dag när civilsamhället tystnat, vilka är vi då? Vi måste fortsätta våga vara obekväma.
