PAX 4/16: HALLÅ DÄR, ROBERT
Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, startade 2015 nätmagasinet Mänsklig säkerhet, där forskare och debattörer skriver om olika aspekter på säkerhetsfrågor. Magasinet drivs ideellt av Robert Egnell och hans medredaktörer.
Varför startade du Mänsklig säkerhet?
– Den främsta anledningen är att jag blev väldigt irriterad över den snäva säkerhetspolitiska debatten för några år sedan när allting handlade om ubåtsjakt, stridsvagnar på Gotland och försvarspolitik. Då kände jag att vi måste bredda debatten till att handla om så mycket mer än försvarsförmåga och även omfatta till exempel klimatsäkerhet, extrem fattigdom och sexuellt våld.
Hur skulle du sammanfatta begreppet mänsklig säkerhet?
– I dess enklaste beskrivning handlar det om att flytta perspektivet från staten och militära hot till individen. Vad betyder säkerhet på individnivå, vad är det som verkligen hotar oss, hur kan man hantera de hoten? Då blir perspektivet så mycket bredare. Det finns många problem som dödar oss i mycket större omfattning än krig och konflikter gör, och då måste också verktygslådan med instrument för att lösa utmaningarna breddas.
Hur ser du på kriget i Syrien med det perspektivet?
– Frågan är hur situationen ser ut för människorna i Syrien, vilka säkerhetsutmaningar de står inför. Vi tenderar att göra den analysen åt människor, och då hamnar vi ofta i slutsatsen att vi antingen måste besegra ena sidan eller få till ett fredsfördrag mellan de krigande aktörerna. Men om vi frågar människorna handlar det ofta om annat. Det kan vara deras humanitära situation men oftast är det kopplat till utbildning och barnens framtid, och då finns det väldigt mycket man kan göra för mänsklig säkerhet även under brinnande konflikt.
Vilka slutsatser kan man dra av detta?
– Väldigt många av de utmaningar som människor talar om på marken ur ett individperspektiv, det kan handla om möjligheter att skapa en bättre framtid eller om politiskt förtryck, fångar ofta upp konfliktens grundorsaker. Och då är det utifrån de perspektiven som man kan börja bygga fred. Man ska inte tro att den militära insatsen löser problemet, att när vi besegrat IS eller har ett fredsfördrag, då har vi klarat av det här.
Hur tänker du kring militära lösningar?
– För att vi ska kunna arbeta med fredsbyggande i Syrien måste vi få ett slut på konflikten, och då är det en risk att militära medel är en del av lösningen. Men det vi ofta glömmer är att det är en liten del i en mycket större och omfattande process. Då blir det kortsiktigt och då får det militära instrumentet negativa konsekvenser för den fredsbyggande förmågan framöver. Jag är inte pacifist, jag tror att militära medel kan spela en roll, men då måste man förstå den rollen och dess begränsningar.
Har vi sett den förståelsen hittills?
– Nej, jag tycker inte det. Vi går i samma fälla gång på gång och det är en ganska lång bister lista på misslyckanden: Afghanistan, Irak, Libyen och nu interventionen mot IS där vi beter oss på samma precis samma sätt.
Hur menar du då?
– Vi sätter allt hopp till striderna mot IS. Men jag har inte sett någon långsiktig fredsbyggande plan för Syrien och Irak som hanterar alla de religiösa, politiska och etniska motsättningar som finns i Mellanöstern.
Vad mer kan omvärlden göra nu?
– Det är inte så enkelt att hantera Syrien för det är ett brinnande krig, men det finns väldigt många länder runt omkring som står på ruinens brant. Det finns otroligt mycket vi kan göra förebyggande i regionen så att elden inte sprider sig.
Kan du utveckla det?
– Dagens konflikter göds utifrån. Det är flera stormaktsaktörer och politiska aktörer som snarare än att stävja konflikten faktiskt göder den, som blåser syre in i flamman. Man kanske inte kan stoppa striden inifrån men jobba med att den kvävs utifrån och inte sprider sig. Så dels kan man jobba fredsbevarande och fredsbyggande i grannländerna, men dels också hantera kriget i Syrien och Irak genom att stoppa tillförseln av pengar och vapen.
Namn och ålder: Robert Egnell, 41 år.
Familj: Fru och tre pojkar 6, 8 och 10 år.
Särskilt engagerad av: Fred och säkerhet.
Fritid: Sjunger, baryton, solouppträdanden då och då, tidigare också kör. Hade en operadröm en gång i tiden. Har en självbild som idrottsman från ungdomen, gillar att spela tennis och åka längdskidor.
Bakgrund: Freds- och konfliktforskare, har verkat i många olika länder som Storbritannien, Tanzania och USA. Professor vid Försvarshögskolan, senior fellow vid Georgetown University i Washington där han bland annat arbetar för Georgetown Institute for Women, Peace and Security.
EVA KELLSTRÖM FROSTE
