PAX: HALLÅ DÄR FREDRIK EKLUND
Fredrik Eklund är forskare i sociologi vid universitetet i Freiburg, Tyskland, och aktiv inom Svenska Freds arbete med att ge stöd till dig som inte vill vara en del av det militära systemet. Här delar han med sig av sina erfarenheter.
Du har en bakgrund inom försvaret – berätta!
Jag blev fascinerad av det militära, av krig och vapen, redan som 12-åring. Mina föräldrar var nästan lite oroliga för mig. Det kändes naturligt att göra lumpen som 18-åring – trots att det inte var allmän värnplikt på den tiden. Jag blev placerad i Skövde, som spaningssoldat, och det blev en rejäl chock. Det var inte alls som på film, som jag hade föreställt mig. Jag kommer knappt ihåg någonting av de första tre månaderna. Det var väldigt jobbigt – jag fick ont i ryggen och gick ner tio kilo eftersom vi inte fick ordentligt med mat. Efter den första tiden fick jag byta till en tjänst som var mindre krävande rent fysiskt och där trivdes jag bättre.
Några år efter lumpen började jag plugga freds- och konfliktkunskap och inriktade mig på vad som sker när ett krig tar slut. Vad händer med alla traumatiserade kombattanter? Efter studierna ville jag gärna jobba vidare med de frågorna men kände att jag behövde ha praktisk erfarenhet av en konfliktsituation. 2012 bestämde jag mig för att söka till Försvarsmakten med målet att tjänstgöra utomlands. Efter ett år i Sverige blev det dags för insats i Afghanistan i rollen som stabsassistent.
Vad var det som fick dig att sluta?
När jag var i Afghanistan insåg jag två saker: det här är på riktigt och du som medarbetare i Försvarsmakten blir del av en organisation vars logik bygger på våldsutövning i dess mest extrema form. Hur organisationen väljer att använda dig är inget du har kontroll över. Även om du arbetar med mer administrativa uppgifter kan du tvingas in i en situation där du måste använda vapen och döda. De ambitioner du själv har med din tjänstgöring – till exempel att utveckla dig själv eller få erfarenheter som kan vara bra för ditt CV – är inte värda någonting om säkerhetsläget förändras. Den militära logiken kräver att du ska utföra saker som du inte alls känner dig bekväm med.
Så när jag kom hem från Afghanistan hade jag en helt annan bild av att arbeta inom det militära. Jag visste redan innan jag började min anställning i Försvarsmakten att jag ville åka på internationell insats. När insatsen var avslutad sa jag upp mig och började studera igen.
En tid senare fick jag en inkallelse till militär repetitionsövning. Trots att jag sagt upp mig var jag fortfarande krigsplacerad och blev inkallad till något jag inte vill göra. Det var en obehaglig insikt, som förstärkte känslan av inte ha kontroll över mina egna val. Som tur är finns det i Sverige möjlighet att ansöka om att bli vapenfri – och det var det jag gjorde.
Varför har du engagerat dig i Svenska Freds?
Efter studier i genusvetenskap sökte jag praktik på Svenska Freds. Att arbeta på kansliet i Stockholm var en jättebra erfarenhet och jag fick bättre förståelse för de frågor som organisationen arbetar med. Numera bor jag i Tyskland där jag doktorerar i sociologi så jag är inte lika aktiv i Svenska Freds längre. Men jag ställer gärna upp om det är någon som vänder sig till organisationen för att få stöd i hur man kan förhålla sig till Försvarsmakten. Jag vet hur många tankar som kan snurra runt i huvudet och vill gärna finnas där för dem som behöver.
Har du något råd till unga som kallas till mönstring?
Det viktigaste är att vara medveten om sina val redan från början. Att göra värnplikten är första länken i en lång kedja av beslut som kan leda till att du till slut tvingas döda en annan person. För det handlar faktiskt om det: att du militariseras och stegvis flyttar dina gränser tills du är i stånd att döda en annan människa av politiska eller andra anledningar som du inte alls delar.
Försvarsmakten är väldigt bra på att rekrytera och det är förstås många saker som kan locka: att testa sina gränser, att lära sig samarbeta under extrema situationer och att få erfarenheter som är värdefulla för karriären. Men det gäller att fråga sig: kan du få de här erfarenheterna genom andra sammanhang? I slutändan är du som individ inte värd någonting inom det militära. Du kan bli skickad utomlands och tvingas tjänstgöra i insatser som du inte alls tycker är försvarbara.
