RYSKA KÄRNVAPEN I BELARUS – SVERIGE MÅSTE AGERA!
Svenska Freds fördömer att ryska kärnvapen placeras i Belarus och ser Rysslands agerande som en del av den allvarliga militära upptrappning mellan Ryssland och väst som Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina aktualiserat. Putin har hotat med kärnvapen flera gånger sedan invasionen i Ukraina, något som kraftigt ökar risken för användning av kärnvapen.
Detta är en debattartikel som publicerades i ETC 8/7 2023.
Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgav i rysk TV den 14:e juni att Belarus ska ta emot kärnvapen från Ryssland. Vladimir Putin meddelade i juni att kärnvapen ska utplaceras så snart förvaringsanläggningarna är klara, vilket beräknas vara nu i helgen, den 7 eller 8 juli. Detta blir den första gången sedan Sovjetunionens fall som stridsspetsar som dessa flyttas utanför Ryssland, enligt Reuters.
Rysslands placering av kärnvapen i Belarus utgör ett hot mot allas vår säkerhet. Enligt experter handlar Rysslands utplacering om en maktdemonstration, politisk signalering och kontaktbyggande med Belarus, snarare än militärstrategi.
Svenska Freds fördömer att ryska kärnvapen placeras i Belarus och ser Rysslands agerande som en del av den allvarliga militära upptrappning mellan Ryssland och väst som Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina aktualiserat. Putin har hotat med kärnvapen flera gånger sedan invasionen i Ukraina, något som kraftigt ökar risken för användning av kärnvapen.
Rysslands argument om att utplaceringen är en respons på amerikanska kärnvapen placerade i europeiska länder håller inte eftersom Ryssland har skrivit under icke-spridningsavtalet (Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons, NPT). Artikel II i icke-spridningsavtalet förbjuder överföring av kärnvapen till en icke-kärnvapenstat och därmed strider placeringen av kärnvapen i Belarus mot avtalet.
Det har länge varit en konflikt mellan USA och Ryssland om huruvida USA:s kärnvapenplaceringar i europeiska länder strider mot icke-spridningsavtalet eller ej, USA menar att placeringarna skedde innan avtalet trädde i kraft. Rysslands placering av kärnvapen i Belarus strider mot avtalet och vi vet att all utplacering av kärnvapen utgör ett hot mot fred och säkerhet.
Just nu står världen inför det största kärnvapenhotet sedan kalla krigets slut. Andelen så kallade operativa kärnvapen i världen har minskat stadigt de senaste 40 åren men processen med avveckling av kärnvapen går nu åt fel håll. Även den svenska politiken för kärnvapennedrustning har genomgått stora förändringar som en direkt konsekvens av Natoprocessen. Sverige lämnade till exempel det så kallade humanitära initiativet under icke-spridningsavtalets översynskonferens i augusti 2022 med hänvisning till att Sverige som ansökande Natomedlemstat inte längre kunde skriva under på att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”.
Svenska Freds ser mycket allvarligt på hur svensk nedrustningspolitik fortsätter försvagas. Vi vädjar till Sveriges regering att visa vägen genom att tydliggöra att det framtida Natomedlemskapet inte inkluderar någon kontakt med kärnvapen. Inför medlemskapet i Nato kräver vi att en nationell lag omedelbart instiftas som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium i freds- och krigstid, inklusive på eventuella framtida utländska militära baser i Sverige och att Sverige skyndsamt ansluter sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
I en värld där Ryssland hotar att använda massförstörelsevapen måste kärnvapenfria länder som Sverige ta täten och sätta press på Ryssland och kärnvapenstaterna att nedrusta, för Ukrainas och allas vår säkerhet.
Kerstin Bergeå, Ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
