PAX: ”ICC BÖR PRÖVA FOLKMORD I MYANMAR”
FN-utredare har kommit fram till att ansvariga i Myanmar bör ställas inför rätta för folkmord.
Sverige vill att de skyldiga för övergreppen i Myanmar ska ställas inför rätta för folkrättsbrott.
I augusti presenterades FN:s undersökning av våldsanvändningen mot folkgruppen rohingyer i Myanmar (Burma). Rapporten kommer fram till att höga militärbefäl i Myanmar bör ställas inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten i delstaten Rakhine.
Svenska Freds har under många år haft verksamhet i Myanmar och har följt utvecklingen med stor oro. Tillsammans med nio lokala organisationer har Svenska Freds de senaste åren arbetat för att skapa förutsättningar för en inkluderande fredsbyggande process i landet.
– Det är bra att den svenska regeringen i säkerhetsrådet lyft att den internationella brottmålsdomstolen ska pröva de misstänkta brotten, vilket vi också krävt sedan tidigare. Det måste bli slut på straffrihet för grova folkrättsbrott. Sverige får inte släppa frågan nu utan se till att rapporten presenteras direkt för säkerhetsrådet och måste verka aktivt för en resolution som hänskjuter frågan till ICC. Alltför länge har brotten i Myanmar fått fortgå ostraffade och omvärlden har inte vidtagit tillräckligt kraftiga åtgärder, säger Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.
Rapporten kom ett år efter att den burmesiska militären inledde den offensiv i norra Rakhine som inom loppet av några månader kom att driva omkring 700 000 människor på flykt över gränsen till Bangladesh.
Brott mot mänskligheten
Utredarna har under 18 månader bland annat djupintervjuat 875 överlevande och studerat satellitbilder och annan dokumentation. De anser att Myanmars höga militära befäl, inklusive överbefälhavaren Min Aung Hlaing, måste utredas och åtalas för folkmord begånget i Rakhine och för brott mot mänskligheten och krigsbrott begångna i delstaterna Rakhine, Shan och Kachin.
”Militära nödvändigheter kan aldrig ursäkta urskillningslöst dödande, gruppvåldtäkter, attacker mot barn och att bränna hela byar. Tatmadaws (den burmesiska militären) taktik är konsekvent och grovt oproportionerlig gentemot faktiska säkerhetshot, särskilt i Rakhine men också i norra Myanmar”, fastslår rapporten.
Landets överbefälhavare pekas ut som ytterst ansvarig men även den civila ledaren, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, får skarp kritik för att hon inte använt sin position som egentlig ledare för regeringen eller sin moraliska auktoritet för att stoppa våldet.
Utredarna menar att flera faktorer pekar mot folkmord, det vill säga att det funnits en avsikt att helt eller delvis förgöra rohingyerna som grupp. Utredarna lyfter bland annat fram den omfattande och långvariga hatretoriken och brutaliteten, omfattningen och systematiken i övergreppen.
Planerat våld
Utredarna menar att det faktum att responsen på den väpnade gruppen ARSA:s attacker i augusti 2017 startade inom några timmar och var så direkt, brutal och grovt oproportionerlig tyder på en hög nivå av planering i linje med överbefälhavarens tidigare uttryckta vision att avsluta det ”oavslutade jobbet” med att lösa ”det långvariga bengaliska problemet”.
FN-utredarna vill att den internationella brottmålsdomstolen, ICC, tar upp situationen i Myanmar eller att en särskild internationell tribunal skapas. I väntan på att detta kan ske menar rapporten att en oberoende och opartisk instans bör startas för att samla in, befästa, bevara och analysera bevis på övergrepp. Rapporten rekommenderar också riktade sanktioner.
Rapporten diskuterades av FN:s säkerhetsråd i slutet av augusti. Sverige har tidigare föreslagit säkerhetsrådet att överväga att hänskjuta situationen i Myanmar till den internationella brottmålsdomstolen ICC. Under mötet i augusti tog den svenska representanten, Carl Skau, återigen upp förslaget. Han menade att den nya rapporten gör det nödvändigt för det internationella samfundet att ta sitt ansvar.
Under åren i Myanmar har Svenska Freds och dess samarbetsorganisationer sett oroande bakslag för landets väg från diktatur mot fred och demokrati.
– Möjligheterna och utrymmet för det civila samhället att verka krymper, men kraften i civilsamhället behövs mer än någonsin. Det finns ett ökande behov av attitydförändringar hos allmänheten för att stå upp för mänskliga rättigheter för alla delar av befolkningen, Det finns helt enkelt ingen möjlighet att tala om hållbar fred utan att ta itu med de grova brott mot mänskliga rättigheter som pågår i landet, säger Agnes Hellström.
EVA KELLSTRÖM FROSTE
