PAX 3/16: STÖD TILL EX-KOMBATTANTER I UKRAINA

Projektet är relativt litet, det startade i april och avslutas under hösten, men tanken är att lägga en grund för framtida fredsarbete inom civilsamhället i Ukraina. Projektet handlar om DDR (Disarmament, Demobilization, Reintegration), det vill säga ”avväpning, demobilisering och återanpassning”.

– Svenska Freds har i väldigt många år arbetat med Östeuropa så vi har nätverk och erfarenhet av att arbeta i ryskspråkiga länder. Med tanke på att det pågår en konflikt i vårt närområde har det känts viktigt för oss att försöka göra någonting i Ukraina, berättar Björn Eriksson, projektansvarig på Svenska Freds.

Stort problem

När han frågade sina kontakter bland organisationer i Ukraina om hur Svenska Freds skulle kunna göra skillnad, visade det sig att ett av de största problemen var hemvändande soldater från konflikten i östra Ukraina.

– De är skadade både fysiskt och psykiskt, med färska krigsupplevelser. De flesta har med sig sina vapen hem. Runt om i hela Ukraina finns beväpnade människor som skapar nya problem i samhället och dessutom riskerar att bidra till nya och förstärkta konflikter, regionalt och lokalt, säger Björn Eriksson.

Svenska Freds har en samarbetspartner i Ukraina, Institute for Peace and Common Ground (IPCG), som i sin tur har ett nätverk av organisationer som finns runt om i Ukraina. IPCG verkar för fredlig samhällsutveckling genom utbildning och dialog, och har sedan 2002 arbetat med att utbilda och stärka kapaciteten hos lokala grupper och organisationer inom konfliktlösning, dialog och medling.

Projektet finansieras av Fredsmiljonen på Folke Bernadotteakakdemin (FBA). På en annan avdelning på FBA finns några av de världsledande experterna på DDR, och de samarbetar nu med Svenska Freds i Ukraina-projektet. Målet är att civilsamhället ska ha en ökad förmåga att arbeta med DDR.

Det första steget i projektet var att tillsammans med IPCG och det lokala nätverket analysera hur situationen ser ut i regionerna när det gäller antal soldater och de problem som uppstått, och ge en introduktion i DDR.

De lokala organisationerna fick också i uppgift att kontakta myndigheter och veteranrepresentanter.

Utifrån analysen genomfördes som andra steg en workshop i juni då civilsamhällesnätverket deltog tillsammans med representanter från myndigheter och veteranföreningar.

Bara eldupphör

Ett riktigt DDR-program sker inom ramen för ett fredsavtal, där de stridande parterna ömsesidigt kommit överens om att demobilisera och nedrusta proportionerligt. Något sådant avtal finns inte i Ukraina, det finns bara ett avtal om eldupphör, som dessutom ingen följer.

Svenska Freds kan alltså inte arbeta med klassisk DDR i sin helhet, men däremot för att öka mottagligheten och skapa förutsättningar för ett framtida DDR-program att lyckas.

– Det finns stor risk att DDR inte lyckas om inte soldater och befolkning på gräsrotsnivå är redo att ta emot det och tro på det, förklarar Björn Eriksson.

Det som går att arbeta med konkret redan nu är den tredje delen i DDR, återanpassning.

– Det vi arbetat med handlar om att sätta igång dialogen lokalt för att hitta samarbetsformer och sätt att hantera de värsta problemen och föra samman myndigheter och veteraner. Det civila samhället håller i möten och ser till att det förs en dialog med fokus på återanpassning av de hemvändande soldaterna.

Möjligheterna att få hjälp och att komma tillbaka in i samhället är små. Det finns få rehabiliteringscentrum och inget system för att ta hand om soldaterna. I dessa fall är det många veteraner som blir våldsamma, begår övergrepp, eller försöker lösa sina problem genom att återvända till fronten.

– DDR handlar om att skapa försoning och förebygga att konflikten blossar upp igen. Det känns väldigt naturligt för Svenska Freds att arbeta med DDR för det handlar om att omvända soldater till fredliga medborgare, säger Björn Eriksson.

EVA KELLSTRÖM FROSTE
FREDSTIDNINGEN PAX