INSÄNDARE: Sverige måste ta ställning för ett förbud mot mördarrobotar

Insändare i DN 1 maj 2024.

Den 1 november i fjol ­röstades den första resolutionen om autonoma vapensystem igenom i FN:s generalförsamling. Resolutionen ger FN:s generalsekreterare i uppdrag att samla in medlems­staternas åsikter om vapnen.

Just nu pågår det en process där regeringen, civilsamhälles­organisationer och andra berörda aktörer senast i maj ska lämna in sina ståndpunkter om vapnens utveckling och framtid till generalsekreterarens rapport.

Mördarrobotar är vapensystem som självständigt och utan mänsklig inblandning kan söka upp, identifiera och attackera mål. De finns ännu inte, men vapensystem som använder AI har blivit mer och mer autonoma och utvecklingen går i rasande fart.

Vi har till exempel sett att vapensystem med ökande självständighet har använts i Ukraina och i Gaza. Trots den snabba teknologiska utvecklingen har politiken och den internationella rätten inte hängt med. I stället har diskussionerna präglats av förhalning, icke-handlingar och svaga åtgärdsförslag.

Militariserad AI kommer med stora etiska, juridiska och säkerhetspolitiska risker. Först och främst skulle krigföring med mördarrobotar leda till att komplexa beslut över liv och död lämnas över till algoritmer.

Det skulle inte bara innebära att personer avhumaniseras. Det finns också stora risker att det kan gå fel. Om och när det händer skulle det vara svårt att utkräva ansvar. Vems är ansvaret för ett beslut som fattats av en robot? Utvecklingen av vapnen hotar därför rättssäkerheten, en grundpelare inom folkrätten.

Mördarrobotar skulle också komma med stora säkerhets­politiska risker. Tröskeln att starta krig riskerar att sänkas om det blir mindre kostsamt politiskt och resursmässigt för den part som innehar dessa vapen. Risker finns också att de hackas av, eller smugglas till, icke-statliga aktörer. Dessa risker har lyfts av vitt skilda aktörer, utöver FN:s general­sekreterare även av näringslivet, forskare och folkrättsexperter.

Existerande lagar räcker inte till för att reglera dessa vapen eftersom lagarna inte skrevs med den här sortens teknologi i åtanke.

Dessa risker behöver lyftas av Sverige när regeringen lämnar in sitt svar till generalsekreterarens rapport. Sveriges inskick måste belysa riskerna med mördarrobotar och ta ställning för ett internationellt förbud.

Den typ av mördarrobotar som agerar mot personer måste förbjudas helt. För de mördarrobotar som agerar mot objekt måste det finnas regler som säkerställer att den som har ansvar för mördarroboten förstår mekanismer för identifiering, urval och avfyrande, att den som använder maskinen kan förutse resultaten och att användandet är begränsat i tid och rum samt tydligt definierat innan vapensystemet används.

Det är dags för Sverige att ta tag i frågan om mördarrobotar och ta ställning för en starkare inter­nationell rätt, innan det är för sent.

Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds
Malin Nilsson, generalsekreterare vid Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF)