Majoriteten av dem som dör i krig och väpnad konflikt är civila, trots att de oftast varken varit pådrivande för ett krig eller aktivt strider i konflikten. En vanlig normalisering av militarism och krig är att en väpnad konflikt framställs som något som handlar om vapenteknik och militära strategier. Det som retuscheras bort är de humanitära katastroferna, lidandet och alla de människor som drabbas.
Så vem skulle då dö i ett krig mellan Ryssland och Ukraina/NATO? Troligen inte Putin, Zelenskyj, Stoltenberg eller Biden, utan civila i Ukraina och Ryssland.
New York Times rapporterade i februari 2022 att den amerikanska regeringen uppskattat att ett krig mellan Ryssland och Ukraina/NATO, med så kallade konventionella vapen, skulle döda 25 000-50 000 civila och tvinga upp till fem miljoner människor på flykt.
Om kärnvapen användes i kriget, mot exempelvis Moskva, skulle de humanitära och miljömässiga konsekvenserna bli helt ofattbara och drabba även Sverige. Det enda sättet att förebygga en sådan attack är genom nedrustning och diplomati.
Ryssland och USA har tillsammans 11 857 kärnvapenstridsspetsar, varav cirka 100 av de amerikanska är utplacerade i fem europeiska länder. Amerikanska kärnvapen i Europa, liksom Rysslands kärnvapen med kort räckvidd avsedda för europeiska mål, ökar risken för kärnvapenanvändning i konflikter mellan USA/NATO och Ryssland.
I den pågående militära upprustningshetsen ser vi allt fler makthavare även i Sverige som slutat driva på för nedrustning som ett säkerhetsskapande verktyg. Ett antal riksdagspartier har ställt sig bakom ett initiativ i Riksdagens utrikesutskott i ett försök att stoppa Sveriges regering från att ens delta på FN-ledda multilaterala nedrustningsmöten, mer specifikt den planerade medverkan som observatör på det första statspartsmötet för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Därtill har närmandet till kärnvapenalliansen NATO försvårat regeringens möjligheter att vara en röst för nedrustning, avspänning och multilateralism. Ett av de främsta skälen till att Sverige valt att stå utanför FN:s konvention om förbud mot kärnvapen är USA:s varning om att det skulle påverka de militära samarbetena med USA/NATO.
Utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist har de senaste veckorna upprepat att Sveriges säkerhets- och utrikespolitiska beslut inte ska påverkas av någon annan stat. Sverige bör därför tydligt visa att vi är en självständig säkerhetspolitisk aktör, vara en stark röst för avspänning och nedrustning och genast ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet, Svenska Freds
Vill du läsa mer om Svenska Freds arbete mot kärnvapen? Läs här.
