SVERIGE UNDANHÅLLER INFORMATION OM KLUSTERVAPEN
I Oslo pågår just nu det tredje statspartsmötet om konventionen som förbjuder klustervapen (CCM). Vid mötet kommer stater som är parter till förbudet att berätta om hur de lever upp till sina förpliktelser att skrota befintliga klustervapen liksom att röja och ge stöd till drabbade områden och samhällen i enlighet med avtalet. Men Sverige har ännu inte uppgett all information om de svenska klustervapnen, vilket är ett krav enligt avtalet.
Pressmeddelande publicerat av Svenska Freds, 12 september 2012.
Fler än 100 länder är representerade på mötet och Sverige är ett av dessa. Sverige ratificerade förbudet den 23 april och blir juridiskt bundet av det den 1 oktober i år. Som statspart är Sverige skyldigt att delge information om de svenska klustervapnen, hur skrotningen fortgår, och på vilket sätt stöd till drabbade ges.
– Vi välkomnar de uppgifter vi har fått om att skrotningen av Bombkapsel 90 är påbörjad. Men regeringen har hittills vägrat att uppge hur många klustervapen Sverige har, vilket man som land är skyldigt att göra under konventionen. Sverige måste därför likt alla andra länder offentliggöra hur
många klustervapen vi har haft och upphöra med hemlighetsmakeriet, säger Anna Ek, ordförande för Svenska Freds.
Osloprocessen om att förbjuda klustervapen lanserades år 2006 som svar på de urskillningslösa effekter klustervapen visat sig ha på civilbefolkningar. Omkring 98% av de som drabbats har varit civila, varav 40% barn. Oexploderade klusterbomber har legat kvar i konfliktområden långt efter krigets slut. Klustervapenförbudet trädde i kraft och blev internationell lag 1 augusti 2010 och har inneburit betydande framsteg i skyddet av civila under och efter väpnade konflikter.
– På bara två år har över hälften av världens lagrade klustervapen skrotats och varje dag pågår röjningsinsatser. Att klustervapenförbudet kom på plats så snabbt innebär att vi antagligen har undvikit samma typ av humanitär katastrof som personminorna orsakat och fortsätter att orsaka än i dag, säger Anna Ek.
Några fakta från den internationella klustervapenrapporten ”Cluster Munition Monitor” visar att:
– Under 2011 skrotade 10 statsparter sina lager av klustervapen. Detta motsvarar mer än 107.000 klustervapen och 17.6 miljoner substridsdelar.
– Totalt sett sedan förbudet kom till har stater som är parter i konventionen om klustervapen skrotat nästan 750.000 klustervapen innehållandes 85.800 miljoner substridsdelar. Detta motsvarar mer än 60 procent av alla deklarerade lager som finns i världen.
– Mer än 48.000 odetonerade substridsdelar förstördes under röjningsinsatser förra året i 10 stater och två områden under 2011.
– Det registrerades nya offer för klusterbomber i Kambodja, Irak, Laos, Libanon och Sudan, liksom Västsahara under 2011.