ANALYS AV PROPOSITIONEN ”SKÄRPT EXPORTKONTROLL AV KRIGSMATERIEL”

Den 24 oktober 2017 kom regeringens proposition ”Skärpt exportkontroll av krigsmateriel”. Svenska Freds har gjort en grundlig analys av propositionen. En kortversion av analysen finns nedan, den längre versionen kan du ladda ner här.

En bristande säkerhetspolitisk analys

Under den så kallade Arabiska våren 2011 väcktes en bred debatt om Sveriges vapenexport till regimer i Mellanöstern och Nordafrika. En sammanställning från Svenska Freds visade att Sverige beväpnat varannan regim i regionen åren som ledde fram till demokratiprotesterna. Kex-utredningen (SOU 2015:72) tillsattes mot bakgrund av att Sverige exporterat vapen till stater där regimens upprätthållande av sin egen säkerhet och position stod i motsats till befolkningens säkerhet. Detta ledde fram till slutsatsen att en skärpning av krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna för vapenexport var nödvändig. Trots detta konstaterade vi i vårt remissvar till Kex-utredningen att det viktiga och etablerade begreppet “mänsklig säkerhet” inte nämns en enda gång i utredningen.

Svenska Freds menar att det är djupt beklagligt att varken Kex-utredningen eller regeringen, i lagrådsremissen respektive propositionen, gör en djupare analys av säkerhetsbegreppet när hela utredningen grundar sig i frågan om hur svensk vapenexport kan påverka människors säkerhet i mottagarländer. Det är märkligt att den rådande säkerhetspolitiska analysen fortfarande innebär att freds- och utvecklingsarbete inte räknas som säkerhetspolitik. Vi vill uppmärksamma regeringen på att Svenska Freds inte ser motsatser mellan respekt för mänskliga rättigheter och säkerhetspolitik utan tror att respekt för mänskliga rättigheter överallt i världen leder till säkerhet även för oss. Det samma gäller för demokrati, utveckling och hållbar fred. Det finns därmed i många fall uppenbara säkerhetspolitiska intressen att inte exportera krigsmateriel, något som både Kex-utredningen och propositionen bortser ifrån.

Mänskliga rättigheter

Regeringen föreslår en ändring i riktlinjerna från ”grova och omfattande kränkningar” till ”allvarliga och omfattande kränkningar” (sid. 51).

Tyvärr är vi rädda att ändringen fortfarande är otillräcklig för att hantera det problem som Svenska Freds sett i tillståndsprövningen under många år, nämligen att mänskliga rättigheter i mottagarlandet kompromissas bort i helhetsbedömningen då de ställs mot svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen. En formulering som sätter gränsen vid ”allvarliga och/eller omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter” skulle i vår mening kunna öka möjligheten för att respekt för mänskliga rättigheter säkerställs, något som vi också föreslagit i våra inspel och remissvar. Detta skulle minska glappet mellan krigsmaterielexportpolitiken och den utrikespolitik som Sverige med stort engagemang driver på andra områden, till exempel vad gäller rätten till hälsa, flickors rätt till utbildning och stärkande av kvinnorättsaktivisters arbete för demokrati och förebyggande av konflikt.

Demokrati

Regeringen föreslår ett tillägg i riktlinjerna ”I de fall det förekommer grava brister i den demokratiska statusen utgör det ett hinder för tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel.”

Regeringen menar att det inte går att uppställa enkla och tydliga kriterier för när en stat är en demokrati och att det därför inte går att skarpt avgränsa vilka brister och vilken grad av brist som ska utesluta tillstånd (sid.46).

Regeringen menar också att det varken är nödvändigt eller lämpligt att demokratikriterier ska utformas som ett ovillkorligt hinder (sid 46).

Svenska Freds håller med om att bedömningen av ett lands demokratiska status är komplex. Alla stater har olika demokratiska utmaningar och befinner sig på en skala mellan fria och ofria. Detta går att mäta genom att titta på i vilken utsträckning ett land har fungerande demokratiska institutioner och genom att se till olika parametrar såsom huruvida landet har ett fungerande rättsväsende, huruvida medborgare har rätt att rösta i öppna val och hur resultaten från valen respekteras, huruvida det finns mötes- och åsiktsfrihet, rättigheter för minoriteter och huruvida medborgare i landet har tillgång till socio- ekonomiska rättigheter såsom skola och sjukvård. Dessa jämförelser görs redan av till exempel organisationer som Freedom House rom rankar länder som fria, delvis ofria och ofria. Att Sverige i en så viktig process som vid tillståndsprövning för vapenexport inte skulle kunna analysera ett lands demokratiska status och redovisa på vilket sätt detta har gjorts är oacceptabelt.

Svenska Freds menar också, i motsats till regeringen, att det är både nödvändigt och lämpligt att ett demokratikriterium utformas som ett ovillkorligt hinder mot vapenexport. Vår farhåga är annars att demokratikriteriet, precis som de villkorade kraven om mänskliga rättigheter, blir urvattnat i praktiken då det, liksom förr, kan komma att kompromissas bort i helhetsbedömningen.

Politik för Global Utveckling (PGU) och Agenda 2030

Regeringen föreslår ett tillägg i riktlinjerna ”Vid prövningen av ett tillståndsärende bör det särskilt beaktas om utförseln eller utlandssamverkan skulle motverka en hållbar utveckling i mottagarlandet” (sid 54, 67).

Eftersom både PGU och Agenda 2030 redan är en viktig del av svensk utrikespolitik borde de negativa konsekvenserna för utveckling i andra länder till följd av vapenexport redan vägas in i helhetsbedömningen. Vi välkomnar dock att detta nu uttrycks tydligt i riktlinjerna. Vi vill betona att fredliga samhällen runt om i världen skapar säkerhet även för oss i Sverige. Tyvärr finns en stor risk att de otydliga och otillräckliga formuleringar som presenteras i propositionen leder till att PGU och målen för Agenda 2030, på samma sätt som andra villkorliga hinder, fortsatt nedprioriteras till förmån för traditionella och i vår mening alltför snäva säkerhets- eller försvarspolitiska skäl.

Legitimerande effekt

Regeringen föreslår ingen förändring.

Vapenexport är den högsta formen av godkännande av en annan stats agerande. Vapenexport är inte bara en handel med en vara utan en handel med makt, som skapar långtgående relationer och beroenden mellan köpar- och säljarstat. På samma sätt som vapenembargon och sanktioner kan markera globalt mot en regims beteende kan godkännande av vapenexport till ett land vara legitimerande.

Mot bakgrund av detta önskade Svenska Freds se en förändring av de materialspecifika bedömningarna som innebär att krigsmateriel för strid (KS) är svårare att få tillstånd för att exportera medan övrig krigsmateriel (ÖK) är enklare att få tillstånd att exportera. Detta leder till att företag får tillstånd att exportera ÖK till icke-demokratier, som befinner sig i krig och systematiskt kränker mänskliga rättigheter. Ett aktuellt exempel är exporten av radar- och stridsledningssystemet Erieye till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, två diktaturer som har en nyckelroll i kriget i grannlandet Jemen.

Svenska Freds vill återigen betona att export av krigsmateriel överlag, liksom kommittén konstaterar, innebär att regimer som förtrycker sin befolkning legitimeras. Vapenexport har kallats den högsta formen av godkännande för en annan stats agerande. All krigsmateriel, oavsett kategori, har denna verkan.

Vad gör Svenska Freds?

De skärpningar som görs i regelverket genom att ett demokratikriterium införs och ändringar görs i kriteriet för mänskliga rättigheter kommer bara att innebära verklig förändring om mänskliga rättigheter och demokratisk status tillåts väga tyngre i prövningen än försvars- och säkerhetspolitiska faktorer som anses tala för att bevilja export.. Med dagens utveckling av försvarspolitiken, med ökat fokus på nationellt traditionellt och militärt försvar, är det en stor risk att så inte kommer att vara fallet.

Svenska Freds har sedan 1990-talet krävt ett demokratikriterium för vapenexport och vår kampanj har så här lång bidragit till riksdagsbeslut 2011 och till att Kex-utredningen tillsattes 2012. Svenska Freds kommer att fortsätta granska den svenska vapenexporten och noggrant utvärdera vilka effekter den nya lagstiftningen och ändringarna i riktlinjerna får i praktiken. Tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer kommer Svenska Freds att verka för ett totalförbud av export av krigsmateriel till diktaturer och stater som kränker sin befolknings mänskliga rättigheter.

Svenska Freds bedriver påverkansarbete för att det nya regelverket i praktiken ska leva upp till löftena och besluten i riksdag och på partikongresser.