SLUTSATS EFTER JANUARIAVTALET: PUNKT 70 BETYDER INGENTING

Så här lyder punkt 70:

70. Vapenexport. De fyra partiernas principiella inställning är att inte godkänna vapenexportaffärer till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Regeringen ska pröva ärenden utifrån gällande lagstiftning.

Ställningstagandet var viktigt och välkommet och uppfattades av många som att den svenska exporten av krigsmateriel till de stridande parterna i Jemen nu skulle upphöra. Inom de partier som skrev under överenskommelsen finns dock stora skillnader i hur punkten tolkas. För de som vill fortsätta exportera krigsmateriel till ickedemokratier som krigar i Jemen finns flera kryphål i formuleringen av punkt 70. Vad innebär “i princip”? Räknas all krigsmateriel in eller görs undantag? Kommer även ingångna avtal och följdleveranser att stoppas? Och vad menas med att regeringen ska pröva ärenden? Detta är som regel ett uppdrag för myndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). Sedan januari har vi försökt reda ut vad dessa formuleringar egentligen innebär.

Flera möten

Ansvaret för vapenexportfrågor är uppdelat på Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet. Utifrån våra möten med ISP, Utrikesdepartementets nedrustningsenhet (UD-NIS) och nu senast, i november, med politiskt ansvarig för frågan på Justitiedepartementet, statssekreterare Lars Westbratt, går det inte att dra någon annan slutsats än att punkt 70 inte ändrat någonting. När vi träffade ISP i april i år hade de inte fått någon information om vad formuleringarna skulle innebära. De menade att de oklarheter kring tolkningarna i punkt 70 som vi listat ovan behövde redas ut och kommuniceras till myndigheten för att de skulle ta hänsyn till det i sina prövningar. Annars fortsätter prövningarna enligt tidigare praxis.

Vi träffade sedan UD-NIS (under vilken ISP ligger) i april samt oktober för att höra om det pågick någon process för att ta fram tolkningar åt ISP. UD-NIS budskap var att innehållet i punkt 70 var en politisk fråga som de inte arbetade med utan hänvisade oss till den politiska ledningen.

Vi bad därför i maj om ett möte med den politiskt ansvarige ministern Morgan Johansson. Sex månader och flera påminnelser senare fick vi fredag 22 november 30 minuter för att prata om frågan med Lars Westbratt, statssekreterare på Justitiedepartementet med ansvar för krigsmaterielfrågor. Även Amnesty, Act Svenska kyrkan och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet deltog på mötet.

Vapenexporten fortsätter

Den fråga som stod högst upp på vår agenda var punkt 70 och vad de politiskt ansvariga anser att den innebär. Kortfattat fick vi med oss att punkt 70 i regeringsöverenskommelsen hittills inte har inneburit någonting.

Statssekreteraren hänvisade till att det är ISP som ansvarar för att göra prövningarna, inte den politiska ledningen. Vidare hänvisades till att det inte godkänts några nya affärer med Saudiarabien eller Förenade arabemiraten sedan 2013 respektive 2017. Men trots detta kan exporten till de krigförande parterna ändå fortsätta eftersom svenska företag fortsatt ges tillstånd att leverera på redan underskrivna kontrakt. Saab väntar på att leverera tre radar- och stridsledningssystem (Globaleye). Detta är alltså inga problem eftersom kontraktet redan är undertecknat – nu är det bara leveransen som ska ske. Förra veckan meddelade Förenade arabemiraten att de planerar att lägga en beställning på ytterligare två system. Dessa skulle allt troligt få tillstånd eftersom de räknas som en följdleverans till den första beställningen.

Vi vet att kommande leveranser av Globaleye till Förenade arabemiraten kan få förödande konsekvenser för de jemeniter som redan lever mitt i världens värsta humanitära kris. En tidigare version av samma radar- och stridsledningsssystem används redan av Saudiarabien i konflikten. Läckta dokument från den franska underrättelsetjänsten listar Globaleyes föregångare Erieye som ett av de system som koalitionen använder. Ett tydligt användningsområde är att upprätthålla den blockad av vapen, men även mat och mediciner, som slår hårt mot Jemens civila. Att hindra hjälp från att nå behövande människor i en krigssituation är ett krigsbrott. Globaleye är ett mer effektivt system än Erieye och koalitionens förmåga att upprätthålla blockaden skulle öka markant om leveranserna tilläts. De första tre kvartalen av 2019 har tillstånd för export av krigsmateriel givits till Förenade arabemiraten, Jordanien, Kuwait och Qatar, enligt information från ISP som Svenska Freds sammanställt. Alla fyra är ickedemokratier som deltar militärt i Jemen. Sedan attackerna började 2015 och fram till och med 2018 har svenska företag exporterat krigsmateriel till sex av de länder som krigar i Jemen till ett värde av 726 miljoner kronor, enligt Svenska Freds sammanställning (länderna är: Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Bahrain, Kuwait, Qatar och Jordanien). Att Sverige tillåter exporten innebär inte bara att de krigförande parterna får militär materiel som bidrar till deras förmåga att upprätthålla det brutala kriget, utan också att Sverige, genom vapenexporten, legitimerar köparländernas agerande.

Tillbaka på ruta ett

Statssekreteraren menade att det enda sättet som denna fråga skulle kunna påverkas av punkt 70 är om affärerna (nya och pågående) skulle komma upp på regeringens bord. Han var dock tydlig med att regeringen inte skulle använda sig av den möjlighet som finns i lagstiftningen att begära att fall lämnas över till regeringen för prövning. Därmed kommer detta inte att ske. Det var också tydligt att inga nya direktiv kommer att ges till ISP kring tolkningen av punkt 70. Om den kommer att få någon betydelse eller inte är det enligt statssekreteraren för tidigt att svara på och en hypotetisk fråga eftersom det är upp till ISP att göra prövningarna.

Alltså, tillbaka på ruta ett. ISP gör ingen förändring av sina prövningar utan politiska direktiv och uttolkningar av punkt 70. UD anser att det politiska ställningstagandet i punkt 70 är en politisk fråga och den politiska ledningen hänvisar till ISP. Alla politiker och väljare – inom och utanför regeringsöverenskommelsen – som trodde att punkt 70 skulle göra någon skillnad vet nu att det var tomma ord, inget mer.

Vi fick svar på några av våra frågor förra veckan, men många återstår:

1. Varför ha med en punkt i en regeringsöverenskommelse som inte innebär någonting i form av faktisk politik?

2. Var detta även vad övriga partier i regeringsöverenskommelsen såg framför sig när de förhandlade om punkt 70? I intervjuer har företrädare för partierna i överenskommelsen visat på vitt skilda åsikter om vad de skrivit under. I intervjuer med SVT har företrädare för partierna i överenskommelsen visat på vitt skilda åsikter om vad de skrivit under. Enligt en enkät som SVT gjorde i december 2018 ville V, MP och KD stoppa all vapenexport till de krigande i Jemenkriget. S, C, M och SD ville inte se ett stopp.

3. Avgörande faktorer i att vapenexporten kunde helt stoppas till Turkiet i oktober var utrikesminister Ann Lindes tydliga uttalande att Turkiets offensiv mot Syrien var ett folkrättsbrott och riksdagens stöd till ett vapenembargo mot landet. Regeringens och riksdagens ställningstaganden var tydliga politiska signaler som direkt fick påverkan på myndighetens bedömning. Så pass att även pågående följdleveranser kunde avbrytas och gällande tillstånd återkallades med omedelbar verkan. Även i Jemenkriget är brotten mot den internationella rätten många och väldokumenterade, även av de stater som tillåts fortsätta köpa krigsmateriel från Sverige. Detta har bland annat redovisats av FN och aktörer som Human Rights Watch. Förenade arabemiraten är också ett av de länder som FN rapporterar ha brutit mot vapenembargot mot Libyen. Utrikesministern och riksdagens utrikesutskott behöver visa att Sverige markerar lika skarpt när länder som Saudiarabien och Förenade arabemiraten bryter mot den internationella rätten som när Turkiet gör det. Det kan i sin tur påverka ISP:s bedömning av fortsatt vapenexport till dessa länder och övriga stater i den saudiledda koalitionen.

Mer information

Lyssna på intervju med Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, i Ekot den 3 januari om svensk vapenexport och punkt 70 i januariöverenskommelsen: Vapenexporten delar regeringen