Statistik för 2022 visar svensk vapenexport till krigförande och odemokratiska stater
Idag överlämnade myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) sin statistik för vapenexporten 2022 till regeringen. Utöver vapenstödet till Ukraina, visar statistiken att ett flertal länder i krig och väpnad konflikt samt odemokratiska länder med brister i respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter finns med på mottagarlistan. Nya tillstånd till Turkiet har beviljats för första gången sedan exporten stoppades 2019.
Förra året exporterade Sverige, enligt ISP:s statistik, krigsmateriel till ett värde av drygt 15 miljarder kronor. Vapenexporten har ökat och är nu fem gånger så stor som i början av 2000-talet. De största mottagarna 2022 var Brasilien, USA, Tyskland, Indien, Ungern, Tjeckien, Förenade Arabemiraten, Norge, Storbritannien och Thailand.
Underlaget tar också upp det vapenstöd som Sverige skickat till Ukraina samt försäljning av krigsmateriel till Ukrainas försvar. Att Sverige skickar vapen och krigsmateriel för att stödja en sida i en konflikt, som i Ukraina, har inte skett sedan 1939 och är hittills ett undantag vad gäller svensk vapenexport. Vapenleveranserna till Ukraina har dominerat rapporteringen om vapenexport under det senaste året och ISP:s statistik ger möjlighet att också rikta ljuset mot Sveriges stora ”vanliga” vapenexport, den som inte motiveras av de konsekvenser den anses få i mottagarlandet utan av att den anses stärka det svenska försvaret och den svenska vapenindustrin. Bland dessa mottagare hittar vi många länder i väpnad konflikt, med stora brister i demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, respekt för folkrätten och/eller som bidrar till stort lidande genom sitt militära agerande.
Förenade Arabemiraten är, precis som föregående år, en av de största vapenkunderna. Förenade Arabemiraten är ett av de krigförande länderna i den saudiledda koalitionen i Jemenkriget. Sverige exporterade även 2022 krigsmateriel till andra länder i den saudiledda koalitionen: Saudiarabien, Jordanien och Kuwait. Bland mottagarländerna 2022 finns, utöver dessa, också andra odemokratiska stater, till exempel Thailand, Pakistan och Qatar.
Det senaste året har påståendet att Sverige inte tidigare exporterat vapen till krigförande länder upprepats gång på gång i debatten. I statistiken finns länder i väpnad konflikt, utöver den saudiledda koalitionen, till exempel Indien och Pakistan.
– Att det skulle finnas något förbud mot att exportera krigsmateriel till länder i krig och väpnad konflikt stämmer inte och det syns tydligt i statistiken. Både 2020 och 2021 var den krigförande diktaturen Förenade arabemiraten Sveriges största vapenkund och den var även en stor köpare förra året. Detta är export som bidrar till att legitimera diktaturens förtryck mot sin befolkning och dess militära agerande i Jemen när kriget närmar sig sitt åttonde år, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska Freds.
I statistiken syns också för första gången sedan exporten stoppades tillstånd för export av krigsmateriel till Turkiet. Landet attackerade senast hösten 2022 norra Syrien i strid med folkrätten, något som den svenska regeringen inte ännu fördömt.
– Att Sverige på grund av Natoansökan kompromissar med grundvärden i svensk utrikespolitik och återigen beviljar export av krigsmateriel till den militärt aggressiva och odemokratiska regimen i Turkiet är både mycket allvarligt och sorgligt. Nu om någonsin behöver Sveriges ställningstagande för folkrätt, demokrati och mänskliga rättigheter vara kompromisslöst, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska Freds.
I statistiken finns också med tillstånd till Israel som enligt ISP är så kallade följdleveranser av materiel som när den första affären gjordes inte klassificerades som krigsmateriel.
– Även denna sorts krigsmaterielexport till Israel måste stoppas. Att tillstånden klassas som följdleveranser här i Sverige förändrar inte konsekvenserna exporten kan få i mottagarlandet och är inte en giltig ursäkt att exportera krigsmateriel till Israel, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska Freds.
Maja Landin
Pressekreterare
070-763 48 57
Linda Åkerström
Policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor
linda.akerstrom@svenskafreds.se
070-763 48 51
