SVENSKA FREDS FAKTAKOLLAR: UTRIKESMINISTERN OM SVENSK VAPENEXPORT

Den 24 april 2020 mötte Folk och Försvar utrikesminister Ann Linde i ett samtal om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Svenska Freds skickade i förväg in en fråga om varför regeringen inte stoppar vapenexporten till kriget i Jemen och på det svarade utrikesministern bland annat att Sverige inte exporterar vapen till den Saudiledda koalitionen. Men sedan 2015 har Sverige exporterat krigsmateriel till den Saudiledda koalitionen till ett värde av 2,2 miljarder.

På en fråga från Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF, svarade utrikesministern att det inte finns någon motsättning mellan vapenexport och målen för den feministiska utrikespolitiken. Här bemöter vi utrikesministerns påståenden om vapenexporten till den Saudiledda koalitionen och kopplingen mellan vapenexport och feministisk utrikespolitik. 

Utrikesminister Ann Linde om vapenexport

I samtalet, som finns att se här, får utrikesminister Ann Linde två frågor om vapenexport; en från Svenska Freds och en från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.

Elin Liss, generalsekreterare på IKFF, fråga löd så här: “Hur bidrar den svenska vapenexporten till de krigande parterna i Jemen till implementeringen av resolution 1325 och målen i den feministiska utrikespolitiken?”

Frågan vi skickade in var: “I en tweet den 7 april skrev utrikesministern om ”the devastating effects of the war” som hon såg under sitt besök i Jemen nyligen och om att vi måste fortsätta att försöka hjälpa. Vi vill fråga Ann Linde varför regeringen inte stoppar den svenska vapenexporten till den Saudiledda koalitionen som är ansvarig för det fruktansvärda lidande som kriget orsakar för befolkningen i Jemen? Förra året var Förenade arabemiraten den tredje största köparen av svenskt krigsmateriel.” 

På frågorna om svensk vapenexport svarade utrikesministern så här:

“För det första så är det ju det här att det är ingen motsättning alls i en feministisk utrikespolitik och vapenexport utan de här frågorna, de handlar ju om att man inte vill ha vapenexport. Jag hade ju önskat att man inte hade behövt någon vapenexport, men om man inte tror på att vi kan ha en helt fredlig värld så måste alla länder ha möjlighet att köpa vapen och Sverige måste kunna säkra sitt eget försvar genom att bland annat ha en vapenindustri. Och för att vi ska kunna ha en vapenindustri så måste vi exportera för vi är ett för litet land för att kunna ha det, så det är liksom utgångspunkten. Om man tror att man måste ha ett försvar, vilket jag tror, och man tror då att man måste ha vapen i det försvaret och att vi behöver själva kunna producera vapen, då måste man ha en export. 

Sen är det naturligtvis så att vi vill ju inte exportera vapen varsomhelst och hursomhelst. Och vi exporterar inte vapen till den, vad var det frågan sa, Saudiledda koalitionen sådär, det gör vi naturligtvis inte, utan vi har ju världens strängaste, ja en av världens absolut strängaste vapenlagar och varje affär gås väldigt noga igenom utifrån de väldigt strikta regler som Sverige har, som kom i samband och blev ännu mer skärpt i samband med Kex-utredningen, där man också nu har ett demokratikriterium. Så att vi har den här synen på vapenexporten att ja, den behövs, men det ska vara väldigt strikta regler. Och nu är ju inte Förenade arabemiraten, de har ju lämnat den här koalitionen, men det har inte heller varit några nya exportaffärer till Saudiarabien sen 2013 och inga nya exportaffärer till Förenade arabemiraten har tillåtis sen 2017, men det följer det mycket strikta regelverk som Sverige har. Så man kan vara, alldeles, alldeles utan problem, både för en svensk vapenexport och för en feministisk utrikespolitik, ingen motsättning.”

Svaret är transkriberat och finns att hitta här från min 25, sek 05. 

Vapenexport till den Saudiledda koalitionen

Enligt Svenska Freds beräkningar, som baseras på regeringens årliga skrivelser med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten, har Sverige exporterat krigsmateriel till den Saudiledda koalitionen till ett värde av 2,2 miljarder sedan koalitionen inledde sin krigföring i Jemen 2015. Sedan 2015 har Sverige exporterat krigsmateriel till sex stater i koalitionen; Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Bahrain, Kuwait, Jordanien och Qatar (Qatar hoppade av koalitionen sommaren 2017). 2019 var Förenade arabemiraten Sveriges tredje största vapenkund och köpte krigsmateriel av Sverige till ett värde av nästan 1,4 miljarder kr (1 364 miljoner kr). Sverige exporterade även krigsmateriel till Saudiarabien och tre andra parter i koalitionen utöver Förenade arabemiraten förra året. Förenade arabemiraten har inte sagt att de lämnat den saudiledda koalitionen, även om de sedan sommaren 2019 dragit tillbaka markstyrkor. Enligt en artikel i New York Times, publicerad 28 april, beskrivs Förenade arabemiraten som en av “krigets största sponsorer” och artikeln beskriver hur Förenade arabemiraten bland annat betalar ut löner till stridande i Jemens södra delar. 

Det skärpta regelverk som utrikesministern nämnde gäller bara nya affärer och reglerar således inte följdleveranser som är en av de största kryphålen i svensk vapenexport. Det stämmer att inga nya exportaffärer har tillåtis Saudiarabien sedan 2013 och Förenade arabemiraten sedan 2017. De senaste årens export till Saudiarabien och Förenade arabemiraten omfattas därför av följdleveranser från tidigare affärer. Detta gjorde Förenade arabemiraten till den tredje största köparen av svensk krigsmateriel 2019 och 9,4 procent av den totala exporten gick till den Saudiledda koalitionen. Saabs radar- och stridsledningssystem Globaleye står för en stor del av den stora leveransen till Förenade arabemiraten. Globaleyes föregångare Erieye, som tidigare sålts till Saudiarabien, har kunnat kopplas till konflikten. Det finns en stor risk att Globaleye kommer att användas i Förenade arabemiratens krigföring mot Jemen, till exempel för att upprätthålla blockaden mot landet. 

Läs mer

Vi har tidigare kommenterat utrikesministerns uttalande om vapenexport till Turkiet. Det kan du läsa mer om här. Nyligen skrev vi en debattartikel i ETC om att det går att stoppa vapenexporten till Jemen om den politiska viljan finns. Debattartikeln hittar du här. Du kan också läsa vår analys av statistiken för svensk krigsmaterielexport 2019 här.

Vapenexport och feministisk utrikespolitik

Utrikesministern har vid ett antal tillfällen uttryckt att det inte finns någon motsättning mellan vapenexport och målen för den feministiska utrikespolitiken. Vid ett fördrag om de utrikespolitiska prioriteringarna på Utrikespolitiska institutet tidigare i år poängterade utrikesministern att kvinnor ofta drabbas av könsrelaterat våld i krig och krigssituationer, men menade att det inte har något alls att göra med vapenexport. 

Regeringens feministiska utrikespolitik vilar på en analys bestående av vad som kallas de tre R:en. Representation: att öka kvinnors deltagande i politiskt beslutsfattande. Respekt: att respektera och stärka kvinnors rättigheter. Resurser: att anlägga ett genusperspektiv på hur resurser fördelas. När denna analys appliceras på den svenska vapenexporten visar det på en tydlig målkonflikt. 

Det finns en tydlig koppling mellan vapenexport och könsbaserat våld, bland annat belyser FN:s vapenhandelsavtal ATT detta. Könsbaserat våld är vanligt förekommande under krig och väpnade konflikter. Flera rapporter från FN har beskrivit sexuellt våld som en del av den brutala krigföringen i Jemen. Att exportera krigsmateriel till krigförande parter i kriget i Jemen bidrar till att det brutala kriget, där sexuellt våld är vanligt förekommande, kan fortsätta. Detta är en tydlig målkonflikt för den feministiska utrikespolitiken. 

Respekt och representation: Vapenexport kan bidra till att upprätthålla patriarkala och förtryckande strukturer i länder som systematiskt kränker kvinnors rättigheter. Att fortsätta exportera krigsmateriel till länder som till exempel Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Filippinerna, som systematiskt förtrycker kvinnors rättigheter, innebär också att legitimera och reproducera kvinnoförtryck. Detta är också länder som ofta och ibland på brutala sätt kringskär kvinnors rätt till politiskt deltagande. 

Resurser: upprustning av vapensystem och militär säkerhet prioriteras i många av de länder som köper svensk krigsmateriel framför investeringar i mänsklig säkerhet och välfärd. Enligt det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri skulle en omfördelning av 20 procent av världens militära utgifter räcka för att nå flera av de globala utvecklingsmålen, närmare bestämt mål ett och två, om att utrota fattigdom och hunger, och mål fyra om att tillgodose god utbildning för alla barn. Dessa snedprioriteringar får stora konsekvenser för kvinnor och flickors säkerhet.

Läs mer

Vi har tidigare skrivit om kopplingen mellan könsbaserat våld och vapenexport här. Du kan också läsa mer om vår analys av hur vapenexport är en målkonflikt för feministisk utrikespolitik här.