SVERIGES VAPENBRÖDER: BOLSONARO, DUTERTE, TRUMP

Debattartikel i Svenska Dagbladet den 1 november 2018

I takt med att den saudiledda koalitionens bombningar i Jemen leder till allt fler döda, skadade och utsvultna i världens värsta humanitära kris har vapenexporten till Saudiarabien ifrågasatts på nytt. Mordet på journalisten Jamal Khashoggi blev för en del droppen. Saudiarabien har gått från att vara en storkund av svenska vapen till en jämförelsevis mindre sådan de senaste åren. Men till skillnad från Tyskland och Norge har den svenska regeringen inte gjort något politiskt ställningstagande och en viktig möjlighet att påverka går oss därmed förbi. Ansvarig minister Morgan Johansson har konsekvent hänvisat till myndigheten ISP och till att långtgående avtal gör det svårt att avbryta leveranserna. Det är sant att det svenska systemet ger vapenindustrins intresse av stabilitet hög prioritet. Regeringen har trots kritik både stöttat och försvarat detta upplägg. Systemet saknar dock inte politiskt handlingsutrymme. Ansvaret för alla vapenaffärer, och dess konsekvenser, är politiskt.

Vad drar vi nu för slutsatser av Sveriges vapenrelationer med den saudiska regimen? Vilka kontrakt ingås idag som riskerar att bakbinda svensk utrikespolitik för lång tid framöver?

I söndags valdes Jair Bolsonaro till president i Brasilien. En ultrahögernationalist som vill exploatera Amazonas, fängsla politiska motståndare och bekämpa miljöorganisationer. Bolsonaro har uttalat sig positivt om den tidigare militärdiktaturen och till stöd för tortyr och våld mot minoriteter. Den politik han står för är i stark kontrast till de värden som präglat svenska utrikespolitiska ambitioner. Ändå är det upplagt för att vi blir nära sammansvetsade inom åtminstone ett område: vapenhandel.

Det svensk-brasilianska kontraktet om stridsflygplanet Jas Gripen knyter Sverige och Brasiliens regeringar samman i ömsesidigt beroende. Den svenska regeringen har aktivt hjälpt Saab att få igenom affären. Den svenska myndigheten Exportkreditnämnden har gått i god för affären och det statligt ägda bolaget Svensk exportkredit har lånat ut över 40 miljarder kronor för att Brasilien ska ha råd att köpa planen, och beväpning från Sydafrika och Israel. Bolsonaro + Sverige = sant.

Det rapporteras också om att Saabs försök att sälja Jas till Filippinerna ska ha resulterat i att landet har valt de svenska planen. Nyligen godkändes för första gången på mycket länge större krigsmaterielexport till Filippinerna. Landets president Rodrigo Duterte har fått hård kritik för brott mot mänskliga rättigheter och utreds av den internationella brottmålsdomstolen ICC för tusentals utomrättsliga avrättningar som varit del av hans hårdföra krig mot narkotikan. ”- jag bryr mig inte om mänskliga rättigheter”, ska Duterte ha svarat.

Efter att en man med automatvapen nyligen dödat minst 11 personer i en attack mot en synagoga i Pittsburgh sa USA:s president Donald Trump att lösningen inte är färre vapen utan fler. Med beväpnade vakter i synagogan hade de kunnat försvara sig, var hans slutsats.
Den militaristiska ideologin och bristen på strukturell analys känns igen från en politik som skickligt och medvetet nöter ned tilltron till rättsväsende, media och internationellt samarbete. Trump har bekräftat att landet kommer dra sig ur INF-avtalet med Ryssland och omfattande uppgradering av USA:s kärnvapenarsenal planeras. Sveriges omfattande militära samarbete med USA fortsätter dock som vanligt.

Tre mäktiga och farliga ledare, vars militanta och nationalistiska politik är förödande för så många och som i förlängningen kommer att påverka också Sveriges säkerhet. Är det verkligen dessa vi vill sitta i samma båt som?

Regeringen har alltid möjlighet att begära att ISP lämnar över vapenexportärenden för regeringsbeslut. Det borde vara en självklarhet i kontroversiella fall som dessa. Det är dags för regeringen att ta ansvar för vapenexporten så att väljarna kan se hur de som röstats fram beslutar. I april i år trädde en ny lag om vapenexport i kraft med syfte att skärpa exportkontrollen mot icke-demokratier och länder där mänskliga rättigheter kränks. Men regelverket är långt ifrån glasklart och politiska signaler om hur den nya lagstiftningen ska tolkas och tillämpas kommer att bli avgörande. Frågan vi måste ställa oss är: När allt fler högernationalistiska ledare får makten, hur kan vi använda vår röst för att stå på den sida som kämpar för att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer? Och hur kan vi förhindra att vi stärker dessa ledare i en politik vi inte håller med om? Att sluta beväpna dem borde stå överst på checklistan.

LINDA ÅKERSTRÖM
Ansvarig för nedrustningsfrågor, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, och författare till boken ”Den svenska vapenexporten”